Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEMITISKA STUDIER I SVERIGE UNDER FLYDDA TIDER. 187
bibehöll sig i bruk. I syriskan utgaf Sveno Fone 1627 en
liten elementarbok, innehållande Luthers lilla katekes jämte
latinsk öfversättning och syriskt alfabet, och i arabiskan ut-
kom 1608 en grammatik, författad af den lärde P. Kirstenius.
Vända vi oss nu till några af de enskilda män, hvilka
under 1600-talet berömmas för skicklighet i semitiska språk,
så möta vi först Claudius Johannis Opsopeus Roslag.!, hvilken
efter studier i Wittenberg, där han höll ett tal >»om nyttan
och förträffligheten af hebräiska språket>, och efter att vid
den första promotionen i Sverige (år 1600) hafva varit ultimus,
1605 fick förordnande att sköta den då nyinrättade profes-
suren i hebräiska i Upsala. Men som han redan efter tre års
förlopp öfvergick till en teologisk lärostol, har han ej lemnat
många spår af sin verksamhet på hebräiska området. ?
Var den förste, som skötte hebräiska professuren, mindre
framstående, så har i stället hans efterträdare Johannes
Rudbeckius genom sin storslagna personlighet och mång-
sidiga verksamhet gjort sig desto mera bemärkt. Han var
född 1581, genomgick Örebro och Strängnäs skolor, kom
så till Upsala, därifrån till Wittenberg, där han, efter ledning
af sådana lärare som Hunnius, Gesnerus och Ringius m. fl.,
med sin glänsande begåfning redan vid 22 års ålder promo-
verades till magister, studerade därpå orientalia i Jena under
den namnkunnige El. Hutterus och blef så skicklig, att han
läste och skref hebräiskan opunkterad, en färdighet, som
den tiden ansågs synnerligen märkvärdig och hvarpå han
själf satte ej ringa värde. ? Också erhöll Rudbeck anbud på
professur både i Närnberg och Wiärzburg, men var nog foster-
ländsk att afslå de samma; i stället blef han vid hemkomsten
professor i matematik i Upsala och, efter en ny studieresa
utomlands, 1610 professor i hebräiska, vid hvilket tillfälle han
! Roslagen hade då egen nation i Upsala.
? Då Opsopaus omtalas såsom konsistoriimedlem vid de stormiga upp-
trädena i striden mellan J. Rudbeck och J. Messenius med hans frispråkiga
fre, hade Opsop2aus redan blifvit befordrad till teologisk profession.
3 Jfr anekdoten från den i Stockhåolm inför riksråden och biskoparne
1613 företagna undersökningen af striden mellan Rudbeck och Messenius,
då Rudbeck, när han fick höra alla de skällsord, som Messenius om honom
begagnat, lade fram på bordet en hebräisk bibel utan vokaltecken och till-
ropade Messenius: »Om du är karl, så läs; kan du inte, så må du själf vara
en äsna.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
