Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 K. U. NYLANDER.
höll en installationsföreläsning »De lingu& hebrex prestantia
et dignitate»>. ”
Visserligen innehade Rudbeck denna lärostol endast ett
års tid, i det han redan 1611 befordrades till en teologisk
professur, men han utvecklade därunder, liksom under hela
sin professorstid, en oerhörd lärareverksamhet. Utom sina
ordinarie föreläsningar, hvarunder han i hebräiskan genom-
gick både dess grammatik och vigtigare ställen i Pentateuken,
och utom de i lag anbefalda årliga disputationerna och tal-
öfningarna, inrättade han sitt »collegium privatum>, hvari han,
jämte de stora lästa explikationskurserna i latin och grekiska,
ensam under ett års tid rättade omkring 8,000 (!) skripta
i samma språk, för att ej tala om alla de disputationer, tal-
öfningar och examina, som han samtidigt hade äfven en-
skildt. Få lärare hafva såsom han ingripit i universitetets
inre historia och bidragit till dess utveckling, men under allt
bibehöll han sitt intresse för semitiska filologien, och då Gustaf
Adolf omkring 1615 uppdrog åt Rudbeck jämte tre andra! att
utarbeta en ny öfversättning af bibeln, var det Rudbeck, som
nästan ensam utförde arbetet; likväl gjorde han det med så
stor skyndsamhet, att den nya upplagan redan efter tre års
förlopp kunde tryckas, och dock var den verkstäld med så
stor noggrannhet, att den enligt Hofberg blifvit lagd till grund
för de flesta senare bibelöfversättningar.
Också kunde Rudbecks många och stora förtjänster ej
annat än förskaffa honom befordran, och från professuren i
Upsala kallades han först till hofpredikant hos Gustaf Adolf,
hvarunder han 1618 vid konungens kröning blef teologie
doktor, en för den tiden ytterst sällsynt utmärkelse, och ej
långt därefter utnämndes han vid 38 års ålder till biskop i
Vesterås, där han inlade de största förtjänster om både kyrkans
och skolväsendets bästa. I förra afseendet uträttade han med
sin rastlösa verksamhet, att detta förfallna stift snart blef ett
mönster för de öfriga. Och i senare afseendet inrättade han
såsom bekant i Vesteräs Sveriges första gymnasium, hvilket
blef så berömdt, att till och med studenter(!) lemnade Upsala
och begåfvo sig dit för den goda undervisningens skull.
! Dessa voro Leneus, Terserus och Johannes Botvidi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
