Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 K. U. NYLANDER.
Vidare är hebräiska språket ytterst beAagligt med träf-
fande uttyck, såsom >Adam a terra rubra», och välklingande,
hvarom omflyttningen af s med £ i Hitpael vittnar, »så att talet
flyter liksom honung>, och det eger elegans i fraser, sirlighet i
uttryck, rikedom på bilder m. m. Hebräiskan är därför det
enda språk, som förtjänar detta namn; alla andra tungomål
äro blott slinguarum confusiones aut anomalixe et defectus
originalis linguz>.
Hebräiskan är slutligen högst nyttig: dels för att i all-
mänhet ur källspråket kunna förstå de andra språken, dels
för alla löftens och hotelsers skull i bibeln, dels ock för att
kunna bedöma öfversättningarnas värde, hvilket har så stor
betydelse med afseende på kyrkomöten, dogmer och kät-
tare m. m.
Hebräiskan är därjämte lättast af alla, ty »definitus est
numerus radicum>.
Om man läte nyfödda barn ej höra något annat språk,
så skulle de, menar Rudbeck, af sig själfva tala hebräiska,
ej frygiska, ehuru en konung Psammetich, som gjort ett
experiment med ett frygiskt barn, för att få reda på ur-
språket, fann, att det talte frygiska.
Summa: vi kunna hällre sakna kunskap i hvilken annan
sak som hälst än i hebräiskan (!).
Så långt Rudbecks tal. Med den hänförelse, som han
däri visar för hebräiskan, är det icke underligt, att han rycker
sina unga åhörare med sig, och snart nog samlades om-
kring honom en skara ynglingar, som med stor ifver egnade
sig åt detta språk, liksom äfven åt öfriga studieämnen, och
hvilka i sinom tid icke blott såsom semitiska språkens måls-
män intogo ett vigtigt rum, utan ock på andra områden
blefvo dugande män. Mot midten af seklet anträffas näm-
ligen ovanligt många f. d. lärjungar från Vesterås gymnasium
dels på lärostolarna i orientalspråken vid universiteten i Up-
sala, Åbo, Dorpat m. fl., dels ock såsom framstående teo-
loger och t. o. m. biskopar. Män, sådana som JYoh. Ter-
serus, biskop i Åbo, sedan i Linköping, E. Holstenius, pro-
fessor i Dorpat, Joh. Buskagrius, professor i orientalia i Up-
sala, och i synnerhet biskop Yok. Gezelius, som i sin ordning
blef för Finland hvad Rudbeck varit för Vesterås stift, m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
