Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 NILS ERDMANN.
solen brända kullarnas lavendel, uppdykande och försvinnande,
ständigt lifligare och ystrare, medan tamburinspelaren, all-
varlig och högtidlig, följer dansen». Diktaren låter narra sig
och narrar äfven artisten. Han inger honom förhoppningar,
lika falska som lysande, och tack vare den för sydländingen
så egna optiska villan lyckas han att förvandla honom till
ett underverk, ett snille.
Tamburinspelaren får uppträda hos Daudet, på en soiré;
auditoriet är nog artigt att låtsa dela hans entusiasm, och
under åtta hela dagar är hans villa ännu ostörd. Men då
Buisson debuterar på Ambiguteatern, hos Hostein, upp-
rifves illusionen, och man skrattar åt hans musik. Nu finner
Daudet, hvilket misstag han gjort sig skyldig till, nu vågar
han ej visa sig på teatern under en tid, och när han upp-
vaktas af Buisson, hvilken erinrar om hans löften, väntande
på succés och engagement, såsom han lofvat, känner han sig
generad, blir nervös och rädd att möta honom.
Buisson gör fiasko på en stor, offentlig konsert, men
han tror icke desto mindre, att han eröfrat en triumf. Då är
det äfven slut med skaldens tålamod, han blir ond. Han
kallar honom för >en löjlig och beklagansvärd stackärs syrsa»,
och han gör denne sin poet till »un saltimbanque incompris>2.
Sedan har Daudet icke sett honom mer än två gånger.
Först på ett slags kafé, uppträdande i narrdrägt, uthvisslad
af publiken och bortmotad af egaren. Slutligen då han
mötte honom en kväll i Champs-Elysées, spelande för ett
halft dussin personer under hällregn. Slagen af denna syn,
tänker han då med vemod: »Det var i alla fall mitt fel, allt
det här! Det var min olyckliga inbillnings fel. Stackars
Buisson, stackars genomblötta syrsa !!»
IV.
För att se, till hvilken grad denna sydländska fantasi,
detta heta temperament kan förstora eller förändra, vilja vi
nu betrakta, hur Daudet skildrar verkligheten, sättet hvarpå
han återger sina intryck och hvad han upplefvat. Hela
I! Se i Trente ans de Paris den lilla skizzen »Mon Tambourinaire».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
