Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEMITISKA STUDIER I SVERIGE UNDER FLYDDA TIDER. 349
det svåra fenikiska området. Hans utgifna snillrika arbeten,
skrifna dels på latin, dels på italienska och franska, hafva
ock beredt honom europeisk ryktbarhet, särskildt såsom
kännare af fenikiskan, assyriskan och forngrekiskan.
Bland de förnämsta arbetena må nämnas: /Inscriptionis
Phenicice Oxoniensis nova interpretatio (1802), flera lettres å
M:r Silvestre de Sacy, såsom angående kurstv-koptiskan och
Rosette-inskriptionen; vidare lettres angående fenikiska in-
skrifter m. fl.
Ehuru Åkerblad snart blef bortglömd af ett otacksamt
fädernesland, har hans minne troget vårdats af utländska
lärde, och han förtjänar visserligen hågkomst; han var bland
annat den förste, som »ktigt tolkade hieroglyfskriften, och
det är nu bevisadt, att Champollion lånat sin upptäckt från
honom.
Efter att af missnöje med svenska utrikesministeriet hafva
öfvergifvit dess tjänst, lefde Åkerblad länge i Rom och dog
där 1819.
I denna kategori af orientalister böra ock upptagas tvänne
naturforskare !, hvilka genom samlande af realia, särskildt för
Palestinavetenskapen, inlagt ovärderliga förtjänster, ehuru det
ej beskärdes dem att själfva få bearbeta det samlade ma-
terialet.
Den ene af dessa var Fredrik Hasselqvist, hvars korta,
men gripande lefnadshistoria man ej kan läsa utan djup rö-
relse. En armodets son satt han såsom en ung student 1747
och åhörde vår store Linnés föreläsningar öfver botanikens
historia, hvarvid Linnés klagan öfver den stora okunnighet,
som rådde om det heliga landets naturalhistoria, oaktadt dess
kännedom vore af så stor betydelse för en rätt uppfattning
af den H. Skrift, så djupt grep hans sinne, att han beslöt att
själf resa ut och afhjälpa bristen. Hvarken hans medellöshet
eller hans sjuklighet (lungsot) eller vänners böner eller Linnés
varningar kunde afhålla honom från att utföra sin föresats.
Med sitt beundransvärda mod väckte han allmänt deltagande,
och både Linné själf och hans landsmän af Östgöta nation
insamlade understöd åt honom, alla fyra fakulteterna gåfvo
! Närmare om dessa hos Sundelin, Svenska Palestinafarare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
