Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
604 MATILDE SERAO.
fest firas den andra maj; dess skyddspatronessa är madonna
della Libera, hvars bild står i eremitens lilla kapell. — I
Ventaroli stiger man upp klockan sex på morgonen, äter
middag klockan tolf, så sofver man och promenerar, äter
kväll klockan sju och lägger sig åter klockan åtta. På mor-
gonen hålles mässa, på aftonen Vesper och Pater Noster.
Mot skymningen genljuder byn af bräkande och bölande
från hjordarna, som återvända från betesmarken, ett lifligt
sorl af grofva karlröster, högljudda kvinliga stämmor och
skrik af små gråtande barn. — Byns prest, don Ottaviano,
en mörk och förtorkad gammal man, kusin till den åter-
vände landsflyktingen, var hufvudman för byns förnämsta
familj.
Sedan tre dagar tillbaka var Capuas fästning stängd,
och samfärdseln mellan Neapel och Terra di Lavoro afbruten.
Den återvände utvandraren visste icke längre någonting om
sin familj. Hans hustru och lilla flicka bodde fortfarande i
byn i sina välvilliga, men landtliga slägtingars beskydd, så som
främlingar i allt och talande en dålig italienska. Till Ven-
taroli kommo otydliga och fruktansvärda rykten. Garibal-
disterna voro i antågande, piemontesarne närmade sig, men
de bourbonska trupperna öfversvämmade hela trakten. Pre-
sten, som också tjänade som rådman i byn, började bli
ängslig, och utvandrarens unga hustru, hans svägerska, den
utländska signora Cariclea, måste hvarje afton intala honom
nytt mod, men hvarje morgon vaknade don Ottaviano med
samma förskräckelse. Och det var icke utan orsak. Om-
kring den tjugonde september hördes ett starkt buller af
trumpeter, hästar och soldater i dalen, och en afdelning af
ett bourbonskt regemente ryckte fram och slog läger i Ven-
taroli. På gården till det enda palatset i byn — det där
don Ottaviano bodde — hade omkring två hundra soldater
och officerare slagit läger.
Det var fruktansvärda gäster. Officerarne voro goda
och artiga. De hade vant sig vid det stillsamma neapoli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
