Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Margaretas soiréer. Genremålningar - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Och vidare, Felix? frågade magistern, läggande sin bok ifrån
sig — och vidare? Ett nästan omärkligt drag af smålöje spridde sig
öfver hans ansigte.
— Jo, ser du, började Felix om igen och ställde sig midt emot
sin för detta lärare; förstår herr filosofie doktorn, nec non artium
liberalium magistern Anton Gerhard sig på? . . .
— På hvad, Felix? Den der början är högtidlig.
— Jo, på — på kärlek?
— Kärlek? är Felix kär?
— Ja, min bästa magister, ungefär någonting ditåt.
— Men för Guds skull, akta dig, Felix — i detta land — der
dolk och gift . . .
— Jaha, jag vet — nå väl, inte mördar man mig derför att
jag är kär, endast jag icke besvärar någon annan dermed; —
dessutom så är den sköna icke gift, har ingen Cerberus, som bevakar
sig, utan en hjertans beskedlig förmyndare, en hjertans treflig karl
— hm — med ett ord — jag har lof att vara kär och jag är kär.
— Men, bästa Felix, hvad skall gamla baron säga derom?
— Pappa?
— Ja.
— Jaha, det har allt sina sidor; men om jag nu blir förtjust i
en italienska och hemför en — ack, Gerhard — vakna, du hederliga
trädbeläte, och hör då — en engel — så . . . — Nå, så
besynnerligt har händt förr, att norden har eröfrat södern. — Ostrogoterna,
Normanerna, Vestrogoterna, alla ha tittat hit in och ströfvat här
omkring — ja, Longobarderna voro icke några sydlänningar de heller:
— men för att tala litet förnuft, — tror du väl att pappa skulle ta
så rasande illa vid sig att få en vacker sonhustru, eller hur?
— Jag tviflar på att den underrättelsen blef honom välkommen;
dessutom är du för ung, Felix.
— För ung? ödmjuka tjenare, tjugutvå år gammal. — Det är
verkligen ett klingande skäl; man skall bli gammal och grå, en
half-gubbe, innan man får lyckliggöra en maka — det är verkligen en
klok inrättning.
—• Du öfverdrifver allt, bästa Felix; men likgodt, det är väl en
af dina vanliga fantasier; när vi byta om plats byter du väl, som
vanligt, om föremål — vi skola snart resa från Milano.
— Jaså, guvernörn säger det — nej, min bästa Gerhard, vi
resa icke, kanske du, men unga baron är sjelfmyndig.
— Kära Felix, var ej dåraktig; men tala om, huru du nu
fastnat £å la Scala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
