Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trohet intill döden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 Berättelser, skizzer och noveller.
skära mitt namn i närmaste träd, för att få vända ryggen åt sällskapet,
då i hast Fylax kom springande med ett stort paket i munnen.
Den trogne Fylax! De älskandes tysta försäkringar slutades, ty
Etienne befalde hunden lägga paketet ner för den huldas fötter; hunden
gjorde efter befallning.
»Bästa Göthilda», sade Etienne, »troheten frambär till dig en
gåfva i dag, min trolofvade.»
Flickan öppnade brådskande paketet, och en hvit, ytterst elegant
merinoschal upprullades.
»Ack så gudomligt vacker, tack, söta Etienne», ropade flickan
hoppande af glädje; »se, Adam! huru vacker schal, har du sett någon
dylik?»
Jag, som nu såg, att herrskapet återkommit till jorden, och
som gerna ville visa, att jag ej var förlägen eller förargad (ty jag var
just begge delarne), steg fram ur min gömma, d. v. s. vände mig om
och gjorde front mot de lycklige, ty jag hade blott gömt mig framför
mig sjelf, steg närmare och började att med kännaremin bese den
vackra schalen: »törnrosorna äro oändligt vackra, och dessa penseer
se’n», sade jag, »och» - jag afbröts af Göthilda, som fått sin älskade
i famnen och ropade: »tack, älskade Etienne, tack, tack, tack!» och
lika många elektriska stötar fick jag, som skyndade att återtaga min
plats vid trädet.
Bevars, tänker väl någon hedersam mamsell, till och med kanske
fröken, som läser hvad som hände vid den tiden - bevars, hvad den
der flickan lär vara lättsinnig att kyssa en ung karl, till och med sin
fästman i främmandes närvaro, det bevisar, att hon icke viste iakttaga
»qvinnans värdighet.»
Jag får likväl vid lugnare besinning säga, att i allt detta ej låg
just något ondt; ty Göthilda och Etienne voro förlofvade, och det höll
just på att lysa som bäst för dem i socknens kyrka, och hvad den
främmande angår, så får jag påminna om, att jag var hennes kusin, och
att det hör till kusiners företräden att vid dylika tillfällen anses liksom
en annan stubbe eller sten, nemligen ett ting utan tanke och känsla ;
det är på min ära en hygglig funktion att vara en skön flickas kusin!
Etienne var löjtnant vid »Garrdi», som hans mor, enkefru
friherrinnan Adelaide Rosenstam, uttryckte sig. Det var en ganska
hygglig ung man, med fina seder och ett intagande yttre, som, så ung
han var, redan var engagerad vid »Hafve», det vill säga hofvet, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
