Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trohet intill döden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trohet intill dödert. 75
innehade kammarjunkaregrad. Ja, det gick till och med en sägen, att
han hade en kammarherrenyckel i aspekt, och dessutom var han ganska
förmögen.
Göthilda, min kusin på mödernet, var äfven af en högättad slägt,
men deremot fattig. Hennes föräldrars lilla gård, Torråsa, var väl
frälse natur, hade till och med jus patronatus till stora Torråsa och
Mager s ta församlingar, en engelsk parkanläggning, två igenväxta
ruddammar och en hufvudbyggning, hvartill Nikodemus Tessin gifvit
ritningen; men det var, allt detta oaktadt, en liten possession, som med
möda underhöll sin egare.
Min mosters man, kapten i armén, Simon Torkensköld, var en
( gammal hedersman till landtjunkare, som sjelf gick omkring på sina
egor och kunde vanka i kärrslåtterna hela dagen till ända och spraka
med Per och Pål om väderleken och årsskörden; detta gjorde att
»kafftin på Torråsa», som han i dagligt tal kallades, var en ganska
populär man och afhållen i hela orten, utom af pastorn, som i och
för pastoratets ernående fått göra betydliga afslag på presträttigheterna
för Torråsa patronatgods.
De unga tu, som vi lemnat ur sigte, hade emellertid med mig i
släptåg anländt till gården, der onkel Simon just nu som bäst - ty
det var i qvällningen - satt på trappan med pipan i munnen och
betraktade, huru korna drefvos från betet.
»Anna Greta! hvad har Grilla fått i bakskanken?» ropade
kaptenen, just då vi inträdde genom gårdsgrinden.
»Åh, se Etienne, god dag Etienne. Mamma!» ropade han inåt
byggningen; »mor! Etienne är här.»
Gumman trädde i dörren; det var min kära moster, och en ganska
hygglig menniska; man påstår till och med, att jag skall vara förbålt
lik henne.
Begge välkomnade nu den käre Etienne, han, som skulle retablera,
som onkel Simon sade, slägtens anseende och göra Göthilda lycklig.
»Och se f-n ta mej är inte Fylle med dig», fortsatte kapten. »Du
har skaffat honom halsband, och ett grant halsband se’n, fodradt
med rödt saffian; hvad är det der står på det?»
»Der står», sade Etienne, »ungefär samma inskrift, som i Katharina
Jagellonicas ring.»
»Kathrina Jagg.. . . hvad var det för en?» frågade kapten.
»Kung Johan den tredjes första gemål.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
