Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Familjen i Gåsgränd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 Berättelser} skizzer och noveller.
ändå, till dess trappstenarna åter voro tvättade och ritade med hvita
kors.
»Ser du, pojke, jag kan inte hjelpa dig», yttrade gubben, »duskall
väl då bli en dagdrifvare, kan jag tro, fast Gud ämnat dig till annat;
- hör på, tala inte om detta för din mor - jag skäms så - jag
har fallit omkull, förstår du, och har stött mig.»
»Men hvarför behöfver gamle Sigurd skämmas för det?» frågade
gossen i sin enfald.
»Ah jo, ser du, jag skäms som en hund för det jag var dum och
trodde att lifvet på en sådan der kruka var något vardt; det erkänner
han sjelf att det inte ä’, då han ger en riksdaler åt den, som räddat det.»
»Allt detta har Sigurd för min skull», sade Gustaf, när de
vandrande hvilade sig vid Observatoriiplan och han torkade af blodet, så att
det ej skulle se så förskräckligt ut, då de kommo hem - »och allt
detta har Sigurd för min skull», upprepade gossen och blickade in iden
gamles ögon med ett sorgligt småleende; »stackars gamle Sigurd!»
»Åh, håll mun, pojke! jag har aldrig varit stackare för någon»,
röt korpral Sigurd; »men si, det finnes rikt folk, som äro stackare och
det med besked.»
»Herre Gud, om jag ändå kunde göra Sigurd en tjenst igen, när
jag blir gammal», yttrade gossen, som djupt i själen kände hur svårt
det sved på gamle Sigurds tinning.
»Tjenst igen? Hvad ä’ det för en tjenst jag gjort dig? - Du har
bara sett att jag burit mig åt som ett nöt, när jag satte min Ht till
tacksamhet; nej, pojke, gör du som de andre, ge f-n dem, som menat
dig väl, och kom inte i håg dem, det ä’ bara barn, som äro tacksamma,
och gubbar, som gå i barndöme som jag.»
»Åh, det der narras bara Sigurd - jag vet väl att det gör honom
godt, då folk tackar honom och håller af honom, eller huru, gamle
Sigurd?»
»Nå! så titta mig inte så i ögonen», sade gubben halft vresigt,
med rörelse i tonen, »du har för ärliga ögon, min pojke, dig går det
aldrig väl här i verlden.»
Nu gingo de hem, och der stodo de andra barnen och väntade
på de stora ting, korpral Sigurd hade förutspått; men han hade ej
träffat msecenaten hemma, och hade fallit omkull uppe i Kungsbacken
och stött sig mot trappan till snusboden, så lät historien; ty den gamle
blygdes för den misslyckade expeditionen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
