Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kung Anes hög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 Berättelser) skizzer och noveller. l
Mariana hade med sin magra, brännheta hand fattat hans.
»Nej Zachris, det kunde jag väl veta ... det vet jag, det vet
jag. Käre Zachris, hvem var det väl, som svalt sjelf för att hjelpa
sina syskon; hvem var det väl, som aldrig, aldrig ville ha tack af oss . . .
som ville gömmas och glömmas?»
»Tyst med det, Mariana, det var ingenting, och allt hade varit
bra, om inte den förb . . . nej, det är detsamma», afbröt han sig sjelf,
»det är detsamma. Behöfver du något?»
»Åh ja; men min mans slägtingar ha sändt mig litet penningar
för ej länge sedan; men ser du, då jag måste hålla Clemens i
skolan ...»
»Clemens? Fy f-n, hvad är det för ett namn på en pojke?»
»Kära du, det är ett familjenamn inom von Qvitzowska familjen.»
»Qvitzowska familjen . . . jag önskar att... jaså, låt vara, pojken
heter Clemens, och så får han väl heta, gerna för mig.»
»Ser du, fastän den ädle slägtingen, som jag inte känner, skickat
mig penningar, förslå de icke till alla behof; och om du således ville
hjelpa oss, vore det väl.»
»Åh ja, åh ja, det skall ske», yttrade kaptenen, som af ganska
naturliga skäl tog åt sig Marianas tacksamhet mot »den ädle
slägtingen». »Hvar är pojken?»
»Han är ute och leker.»
»Jaså.»
»Nu ber jag dig, Zachris, glöm allt gammalt och tag gossen till
dig, var hans far, sedan han ingen mor har.»
»Det förstår sig, kära Mariana, ja det förstår sig. Jag vill se
gossen . . . Tål du dager?»
»Åh ja, drag opp gardinen, nu kan jag ändå inte somna.»
Snart var det lilla rummet ljust. Det bar stämpeln af en så
kallad anständig fattigdom. På väggen stirrade ett porträtt af en
temligen ung man med slappa anletsdrag och en viss obehaglig lättsinnig
hårdhet inpräglad kring munnen.
Det finnes nemligen två slags hårdhet: karakterer, som med
beräkning äro hårda; dessa äro, ofta bra lynnen nog, men som för egen
vinnings skull eller af envishet äro oböjliga och kalla för allt. Den
andra sorten är sämre, lättsinniga egoister, som utan egen nytta äro
hårda och trolösa blott derför att det faller sig så och aldrig vill falla
sig annorlunda. Män, som bli snåla och förtryckande; men äro spar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
