Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kung Anes hög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I72 Berättelser, skizzer och noveller.
De begge samtalande voro en medelålders bonde och en
gammal, mycket gammal tiggargubbe, som tycktes känna igen trakten.
»Nå, löjtnanten for för f-n i våld?» frågade gubben.
»Baron vet jag», blef bondens svar. »Ja ja, det vet jag, att ett
skall jag ropa in, och det är hans konterfej,»
»Hvad skall du med det?»
»Jo ser han, jag har något otaldt med karlen.»
»Ah ja, det kunde jag också ha», sade gubben och drog fram en
näfver dosa ur barmen.
»Men herre jemine ser man på... tapperhetsmedaljen! Är det
inte gamle Kär f? Jo, förbanna mig, är det inte gamle Kärf.»
»Då är det visst Sven.»
»Jo, så låter det.»
»Hm, då vet jag hvarför du vill ha konterfejet. Kära, tag då
far hans med, så äro de begge i goda händer.»
»Men käre Kärf, hvar håller ni till?»
»Jo, i Allinge fattigstuga, men der är så dåligt kosthåll, så att
gubben måste gå omkring och få sina bitar.»
»Och det skulle ni behöfva som har pension och medalj!»
»Ha ha ha! Ser du Sven, jag har bara varit soldat och har bara
vågat lif och blod . . . men ser du, jag är inte annat* än en gammal
soldat, och den afspisar man som man vill. Råka’ jag inte i fjol -
nej det var i tu år se’n - min förre löjtnant, som tjenstgjorde som
adjutant, för si han var slängd i pennan. Nå, han kände igen Kärf
n:o 65 Anstad kompani. Nå, och så sade han:
»Kors huru gammal och skröplig du är, Kärf; du måtte vara en
fyllkaja, Kärf.»
»Nej, nådig general», sa’ jag, ty nu är han general; »men jag är
gammal vorden.»
»Hur gammal är du?» frågade han.
»Jo, jag är född år sextiosex.»
»Då är du ett år yngre än jag», sa’ generalen; »och du botde
skött din helsa och inte lefvat liderligt, så hade du varit rask söm
jag...»
»Tvi den stackaren! Han som satt och skref, då vi slogos, sf>m
sof på ejderdun, då vi lågo ute i ur och skur, han som nu är general
och lefver som en kung, då gamle Kärf tigger . . . det är att jemför^!»
»Det var ett nöt till karl.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
