- Project Runeberg -  Berättelser, skizzer och noveller / Första bandet /
174

(1889) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kung Anes hög

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174 Berättelser, skizzer och noveller.

»Ja, så är det allt som Kärf säger.»

»Ser du Sven, det är allt ännu som i kung Anes dagar, det
nes . . . hur var det nu igen?»

»Hirdmän och trälar.»

»Ja, hirdmän och trälar, som inte riktigt förstå att de äro syskdn,
utan skilja sig åt. Vet du hvad jag tror?»

»Nej.»

»Jo, jag tror att baron verkligen höll af Stina, att hon var
rätta, fastän det inte gick an att gifta sig med henne, och vidare att
Stina höll af dig, att du varit den rätta, om inte fåfängan kommit
emellan; bara inbillning, Sven, ty det viste väl Stina att hon icke
skulle blifvit bättre eller lyckligare med honom än med dig.»

»Ja, det tror jag, ty jag höll af henne med uppriktigt hjerta.»

»Ja, ser du, felet ligger inte hos de högättade ensamt, utan hos
alla andra, som fara efter fåfänglig ära. Fans det inte trälasinne,
fans det icke heller någon inbillad förnämhet; det är trälarnes egki
skull att de få herrar som trycka ner dem, förakta dem och trampa
dem på nacken. Hvarför lägga de nacken ned för deras fötter?»

»Men det är så ordningen.»

»Jo f-n heller är det ordning! Att alla lyda kungen och lagen
är ordning, men att krypa för en menniska som bär ett visst slag af
namn är oordning, är alldeles rasande, förstår du, och att sträfva, som
Stina gjorde, efter att få bära ett sådant namn, att derför offra lugn
och ära och lycka är en galenskap, inte något brott, utan bara dumhet.»

»Hör hit, Anders Larsson!» ropade Sven, afbrytande gubben Kärfs
berättelser, »hör hit! Hvem blef vid gården?»

»Jo en »spetor»; han var inte der sjelf, men...»

»Hvad för en spetor?»

»Hm, Nygren, eller Nyqvist, jo så var det.»

»Hm, du skall få se att det är Nyqvist och att Stina ändå slutar
med att bli fru på Anstad.»

»Åh nej, Kärf, det kan väl ej vara möjligt. Men nu gå lösörena,
nu skall Sven i Skäralid ropa in konterfejen. Vill inte Kärf följa
med opp och sedan hem till Skäralid?»

»Åh jo, hem till dig, men till Anstad vill jag inte gå; det var
annat i kaptenens tid; jag sitter här hos kung Ane», tillade han och
tog vägen till kung Anes hög.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:07:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadambsn/1/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free