Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mormors spinnrock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Hvad tasslar ni derute?» ropade fadren; »kom in, Göran —
och du, Johannes, sätt dig här framme, i dag är det inte frågan om
rangen.»
»Ja, så tycker jag med», yttrade Göran, »och derför tycker jag att
Johannes här (denne sprang opp i förskräckelsen att höra sitt namn)
gerna kunde få Johanna, ty de hålla af hvarandra.»
»Nej pass, styrman, det blir intet.»
»Men far — och mor, hvad säger mor?»
»Åh jo, på Görans bön, käre Lars Olof, på Görans bön.»
»Men de bli ett tiggarefölje — han är ju inte lots ännu.»
»Har far något emot honom?» frågade Göran.
»Åh nej, pojken kan vara rätt bra; men hör, huru vill du tänka
på att gifta dig, slyngel, och sticka näsan efter sjelfva lotsåldermans
flicka?»
»Söte ålderman!»
»Åh, söta inte, pojke — hvad skall du föda henne med?»
»Med arbete, med arbete och bön, så hoppas vi att Gud skall
hjelpa.»
»Med arbete och bön, så sade gamla mormor», mumlade
åldermannen; »men ser du, Johanna är väl inte så bra som gamla mormor.»
»Åh jo, det har ingen fara.»
»Hut pojke! är flickungen så bra som gamla mormor? Der ljög
du som en klockgjutare. Dessutom», återtog lotsålderman, strykande
sig om hakan, »dessutom — inte är jag högmodig — nej Gud bevare
mig för högmod, men si — inte behöfver ändå lotsålderman just låta
sin dotter gifta sig med en lotspojke, som knappt kan bli extra kronolots.»
»Men far», sade Göran, »det der är ändå litet högmod — och
far! — säg mig huru tänkte och talade alltid salig mormor?»
»Hm», mumlade åldermannen.
»Jo, sade hon», fortfor Göran, »det vi äro i det goda äro vi icke
af oss sjelfve utan af Guds nåd — vi kunna ej göra annat och bättre
än det, hvartill han oss styrker och manar — och derför äro vi ingenting
af oss sjelfve utan allt af Gud.»
»Jaha — åhja, det sade mormor.»
»Men nu är far lotsålderman och jag styrman på »Daniel
Webster» och Johannes der bara en lotspojke — men far, vi äro derför
den ene ej bättre än den andre, ty duger ni far till er tjenst eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
