- Project Runeberg -  Berättelser, skizzer och noveller / Första bandet /
283

(1889) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyckeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nyckeln. 283

»Tillåter ni, herr major, att jag presenterar den lille Paris för vår
sköna värdinna?»

Jag kastade en frågande blick på min far - och följde; ty hans
min tycktes säga: »nå, Rolf, gå!»

»Se här, min nådiga, började den försmädlige herrn med
polisong-erna, se här, min friherrinna, en af edra varmaste beundrare.»

Friherrinnan smålog och betraktade mig genom lorgnetten.

»Huru gammal är du, lilla vän?» frågade hon och fixerade mig.

»Åtta år», stammade jag, och kände huru blodet kastade sig åt
hufvudet.

»Och heter?» fortfor examen.

»Rolf Lehman.»

»Jaså; således en son af majoren. Förlåt mig, herr major, jag
borde sett det strax, han har edra anletsdrag. Jaså, min lille Rolf,
återtog hon, vändande sig från min far till mig, du tycker väl att här
är stelt och tråkigt bland idel stora, fullväxta menniskor?»

»Tråkigt?» upprepade herrn med polisongerna. »Han är
försjunken i betraktande, ha, ha, ha! - är det ej så, lille Rolf?»

Vrede och blygsel gjorde att kinderna glödde som ett lingon.

»Kanske lille Rolf», återtog friherrinnan, sedan hon tystat den
platta karlen med ett vänligt hot med fingret, »kanske lille Rolf hellre
skulle vilja gå in till lilla Koja - hon kan tala - ack, mitt herrskap,
det är ett det älskligaste djur man kan se, och trogen se’n - alltid
när jag kommer dit in, säger hon: goddag, matmor, papgoja vill ha
mat, och så ser hon så bedjande på mig. Oh! jag har kysst och smekt
min lilla »koja» otaliga gånger. Vill Rolf se min papegoja?»

Det var ett tillbud, som ej var att förakta, och jag begaf mig
genast på väg genom den långa filen af rum. De voro för det mesta
tomma, blott ett och annat par sutto derinne, i ett rum ett par
ny-förlofvade, som talade om kärlek, och innanför ett par diplomater, som
talade om hat. Ändtligen hann jag det lilla rummet, der papegojan
hade sitt residens på en klätterstång: »goddag, matmor, goddag,
matmor,» sade fogeln, då jag kom till henne; »papgoja vill ha mat!»

Hon såg ganska förnuftig ut, der hon klef i sitt pinnträd och
upprepade sitt goddag matmor och plockade på sina fjädrar, och jag
sysselsatte mig länge med att prata med henne, oaktadt svaren beständigt
blefvo enahanda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:07:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadambsn/1/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free