Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyckeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyckeln. 293
stånd att få rätt på onkel Gabriel», sade han, »han var redan ute,
men skall resa nu genast.»
-»Han har varit här», afbröt honom friherrinnan.
»Och du bjöd honom inte qvar, min vän?» frågade baronen; »vi
ha kronärtskockor till middag, det skulle han tyckt om.»
»Väl möjligt, men han ville ej bli qvar, och verkligen», tillade hon
försmädligt leende, »jag kunde ej locka honom med kronärtskockorna;
ty, sanningen att säga, jag någonsin lagt mig i köksaffärerna.
Dessutom så ...»
»Ja, jag skall genast söka opp honom», inföll baronen och fattade
sin hatt.
»Dessutom», sade friherrinnan, »så är det klokast att låta gubben
fara efter sitt eget förvirrade hufvud, jag, för min del, har nog af den
»barnslige» onkel Gabriel.»
»Ja, högst kurjös lär han vara, den käre onkel Gabriel», yttrade
baronen småskrattande, »jag känner honom föga, men har hört tusende
löjliga historier om hans sätt att lefva bland folket der nere. Ha, ha,
ha! han går till dem i stugorna, han sitter och pratar med
bondgub-barne och står fadder åt alla barn, som födas - och så leker han
med barnen och låter dem komma opp till sig på slottet och spelar
sjelf, den gode onkel Gabriel, på fortepianot, då barnen dansa -
det är hans nöje. - Stackars gubbe, hvar och en har sina nöjen,
och barnlek är då en gång hans glädje. Nå, hvad sade han om
Emerence?»
»Han var alldeles förtjust.»
»Präktigt, du skall få se att der blir testamente - och», tillade
baron något betänksamt, »det är dyrt att lefva så här på längden;
räntorna inflyta också bra ojemnt, ty folket är utfattigt - det finnes
ingenting odrägligare än fattigt folk; ty beständigt äro de till besvär och
aldrig göra de rätt för sig.»
Friherrinnan fann nödvändigheten af att Anna ej längre skulle vara
i huset; hon insåg klart, att hennes dotter förlorade på jemförelsen,
och således var inom en vecka den lilla flickan hemma hos sina
föräldrar på Blomkullen - och i friherre Gyllenpils hus - fans ingen
barnaglädje mer.
Tre år förgå hos friherrens med lektion, hos torparens med
uppfostran; flickorna äro elfva år, det är trettondagsafton.
Liksom då vi första gången trädde in i friherrens våning, stråla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
