Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyckeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 Berättelser, skizzer och noveller.
»Så var hon en komplett uggla, lång och skranglig som ett
beläte», afbröt Rigelstedt; »men hon tog opp sig småningom, kinderna
fingo färg, ögonen eld, lynnet fick i samma mån liflighet - och innan
man viste ordet af, var Emerence vacker som en dag och intressant
- alldeles förbannadt.»
»Nå, då är hon väl, som du plägar säga, en stjerna i salongen?»
»Hon kunde vara det, om hon finge, stackars flicka, men kära
mamma vill ha all kurtisen sjelf, och fröken får således ej visa sig
utom familjekretsen. »Hon är ett barn», heter det, »hon bör så länge
som möjligt skonas för societetslifvets tomma glädje.» Och emellertid
håller mamma på och njuter deraf - der ser du hemligheten. Den
der hjerterösten må säga hvad hon vill, sådan är hon.»
»Det är sorgligt att sådant är möjligt», suckade von Turn.
»Och vanligt, förbanna mig, så vanligt som lutfisk om
julqväl-len», inföll Rigelstedt; »men nu slår hon tre, farväl med dig. - När
reser du?»
»I morgon.»
»Jaså, lycka till, bror! Jag skall helsa på dig, då du blir gift,
för att se din vilja ansigte mot ansigte. Det är godt, när viljan är
vacker, men blir hon ful, så bevare oss. Farväl med dig.»
»Kommer du i håg, hvad en gumma, som var anklagad för
trolldom, sade till rikets ständers kommission, då hon gick ur
domsalen? Jag säger detsamma till dig och dina kamrater», yttrade von
Turn och gick.
»Hvad sade gumman, von Turn?» ropade Rigelstedt efter honom.
»Jo, hon sade: »Gud upplyse de välvise herrarnes förstånd!»
svarade von Turn. »Gud vare mecl dig!»
»Von Turn är en bra gosse, om han endast ej vore så
öfver-spänd. Kärlek, hvad är kärlek? Jag förstår ej hvad han menar med
den der kärleken och den husliga lyckan», mumlade Rigelstedt för sig
sjelf, sedan vännen gått.
Om vi gå en dag före honom till baron Gyllenpil, få vi återse
Emerence i sitt hvardagslag. Vi känna ej igen denna flicka. Ett sådant
leende, en sådan blick var ej möjlig för det förtryckta barnet; nu kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
