Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyckeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°6 Berättelser, skizzer och noveller.
»Betjeningen har ej hört något, min far», anmärkte Emerence
bittert; »men husfriden har hört nog, för att flytta hädan för alltid.»
Och dagen derefter voro rummen festligt prydda, och glada gäster
kommo, och skålar tömdes för de lyckliga makarne och deras sköna
dotter, och om qvällen flög Emerence småleende omkring i valsen, och
glädje och godhet strålade ur de sköna ögonen - och då och då flög
en blick bort till modren, sorn, för att försona sig, ej den qvällen
dansade; det var en talande blick, som sade: ser du, mamma, hur hatet
och föraktet tala kärlek. Och glädjen stod högt i taket.
»Jag skall, besitta mig, bli en annan menniska», mumlade Rigelstedt,
då han kom ifrån balen. »Emerence är en skön flicka, och rik se’n
som ett troll. Det vore just något att slå von Turn om munnen med.
Jag har i hast blifvit en moralisk karl och tror på qvinnans värde.»
»Jaså, det är du, Krans, det var väl du kom», yttrade han till
betjenten, en soldat vid kompaniet, som visat sig pålitlig och redlig,
och i belöning derför, utom sin tjenstgöring, fick passa opp sina
officerare. »Nå, Krans, nu är jag glad, nu kan du begära hvad du vill
och jag skall, fan ta mig, ge dig. Ha, ha, ha! du ser ut som ett får,
Krans; men, ser du, jag har satt mig i sinnet att ändra ton - jag
vill gifta mig - och då skall man bli annorlunda än förut. Nå, hvad
vill du ha?»
»Jo, herr löjtnant, för att tala uppriktigt», sade Krans och stälde
sig småleende framför sin herre, som dans, kärlek och punsch gjort
mer än vanligt öppen; »jag vill ha afsked från min uppassartjenst.»
»Hvaba, är du inte nöjd här hos mig? Du skall bli
kammartje-nare hos hennes nåd; hvad?»
»Jag vill hellre bli min egen kammartjenare», skrattade Krans; »ty,
ser herr löjtnanten, jag vill också gifta mig.»
»Med hvem då?»
»Jo, med Anna i Blomkullen under Rigelstad.»
»Der ha vi det», ropade löjtnanten; »det är Emerences
lekkamrat, som Tallqvistan en gång sade mig. Det passar bra, Krans, du
har mitt lof; men drag af stöflarne först och sätt vattenkaraflen på
stolen.»
Löjtnant Rigelstedt hade gjort sina observationer och fann sig ha
framgång hos fröken Emerence. Han hade ett ganska oredigt begrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
