Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyckeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308 l Berättelser, skizzer och noveller.
vid sidan af Anna .- vår egen lill-Anna. Det var ett vackert par;
ty Krans var en af dessa vackra, långa och axelbreda soldater, som
utgöra kompaniernas prydnad, och Anna, så tjock och lunsig hon än
var som barn, var nu smärt som en vidja och vacker som en dag.
»Gud välsigne er begge!» ropade gamla mormor, då de unga
kommo nog nära för att höra henne:
Armod i ditt bo, Anna lilla!
Hopp och tro - ser du, Anna, det är
Rikedom och lycka.»
Men i baron Gyllenpils våning var allt herrligt; en dekoratör hade
i fjorton dagar hållit på med en pyramid af lefvande växter, på hvars
spets Rigelstedtska och Gyllenpilska vapnen i tvenne sköldar lutade
mot hvarandra. Namnen voro ej flätade i hvarandra, som hos korpral
Krans’. Det var dock ett lysande bröllop och den qvällen välsignade
friherrinnan sina barn, på öfligt sätt, och tänkte vid sig sjelf att det
var en lycka, att de unga tu skulle bo på Rigelstad. Emerence
tycktes rörd, men det var ej af kärlek eller saknad - hon hade intet
att älska, intet att sakna - det var tvärt om i ett slags själsångest att
hafva förfelat allt. Rigelstedt lät välsigna sig med samma känsla som
då en vän stryker på vår frack och säger: »förlåt, du har fått krita
på kragen.»
Det ligger två mil från P. ett soldattorp vid vägen; det var i fjol
somras, då en vagn stannade utanför denna stuga och en dam ropade
åt ett barn:
»Kan du skaffa mig ett glas vatten?»
Den lilla hvithåriga ungen tittade förundrad på den granna
vagnen och den ståtliga frun, på hästarne och kusken, men minst på
herrn.
»Kan du skaffa vatten?» röt kusken, och den lille barfotade, lätt
som en killing, hoppade öfver stättan och in i huset.
Några minuter derefter kom en ung hustru ut med ett klart glas,
fyldt med vatten; det var Anna, korpral Krans’ hustru.
»Här bor ju Krans?» frågade kapten Rigelstedt.
»Ja»
»Är han hemma?»
»Nej, han är ute i slåttern.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
