Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gubben Lundman och hans vänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gubben Lundman och hans vänner. 341
och äro är långt ifrån icke vår egen skull, det-är Försynen, som sår
ut oss stackars frön, det ena faller på hälleberget och slår aldrig rot,
det andra kommer i en trädgårdssäng och blommar, det ena qväfves
af andras skugga, det andra brännes i solskenet utan skydd. Är nu
allt detta vår skull?»
»Åh nej, du kan ha rätt nog; men du har ändå med egen kraft
arbetat dig opp.»
»Käre Ludvig! Det var en gubbe, en gammal vaktmästare, som
tog mig om hand, då mina föräldrar ej togo vård om mig. Han tyckte
synd om mig, stackars okunnige pojke, som lefde i ett sådant hus,
utan vård och ledning. Han tog mig derifrån, och mina föräldrar voro
glada att mista mig. Gubben kunde ej mycket sjelf; men ett kunde
han: han kunde läsa Bibeln och det gjorde han ärligt hvar qväll. I
början föreföll mig det der tråkigt, men snart fastade jag mig först
vid det historiska, som sysselsatte min fantasi, och sedan vid dess
kärna, allt närmare jag kom in till den. Han satte mig i skola och jag
fick lära räkna och skrifva, det var allt hela min grund. Der är min
historia. Hade gubben Lind ej varit, så hade jag ej varit snuspatron
och hade aldrig kunnat tänka på kapten Stenmans dotter.»
»Lind», mumlade Lundman, som kände detta namn, fastän han
ej hade urskilt det öfriga samtalet. »Nu talar han om olyckan med
Lind, som de läst i Dagbladet, nu är rätta stunden», och Lundman
gick in.
»Nå se, jag tror det är du, Lundman», sade patron Erlingsson
vänligt, »hvad gör du ute så sent?»
»Jo, patron», småflmade Lundman, »jo, si jag ville tala med patron
om en passascha, som händt mig.»
»Du har väl inte kommit ut för polisen, Lundman? Det gör mig
riktigt ledsen, då jag får höra att du druckit för mycket, du är en af
mina bästa arbetare i fabriken.»
»Tack, patron l Åh, inte farligt med det, patron; men si sist jag
tog mig en tröstetår, så var det när Lind dränkte sig.»
»Lind, hvad var det för en Lind?»
»Jo, han var arbetare på den här patron Singelbergs tapetfabrik,
och då patron slog vantarne i bordet och Lind blef utan bröd, så ...»
»Nå?»
»Jo, så hoppade han i vid Rosenbad, som patron nog sett i
Dagbladet. »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
