Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tre smultron, tre kyssar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396 Berättelser, skizzer och noveller.
och umgås med professorer och dylika; han frågar ej efter huru hans
gäster hafva det.»
»Ni har rätt», sade excellensen, afbrytande; »grefve K. har ej
sinne för sällskapslifvet, och det är märkvärdigt att se hans
distraktioner; för en tid sedan...»
»Ja, hans excellens, det är förskräckligt - att han ej blygdes,
det är en horrör.»
Excellensen smålog. »Ja, jag blef verkligen Öfverraskad att han
ej steg opp, då hans majestät nalkades; han satt der helt beqvämt
och såg ej konungen - hans majestät tycktes icke heller märka ho-^
nom - det är ändå mycket besynnerligt, att den gode mannen kan
så glömma sig.»
På detta sätt fortsattes samtalet om grefve K., en man, af folket
aktad för sin duglighet och öppna redlighet; men inom la haute volée
ansedd för en bokmal, som till på köpet hade det felet att ej göra
afseende på relationer.
Nu kom fröken Julie Liljemark, dagens mest firade skönhet,
baronens niéce, som drottningen gifvit tre smultron med uttrycket: »till
den skönaste.»
»Förlåt mig», sade hon med ett skälmskt leende, »om jag afbryter
ett vigtigt samtal; men om onkel påminner sig, har jag lofvat att i
afton vara med i en tableau vi van t hos grefvinnan Nordensvärd.»
»I hvad egenskap, min fröken?» frågade excellensen. »Skall ni
vara med i gracernas döpelse eller i en tablå af Amor och Psyche?»
»Nej, ers excellens, intetdera; jag är för god kristen att vilja vara
något hedniskt - nej, jag skall vara en Raphaelisk madonna, den
Heliga Jungfrun.»
»Då gör ni säkert grefvinnans luteraner till katoliker», sade
excellensen med ett artigt småleende; »emellertid, min heliga jungfru,
fäll en förbön för oss, som ännu så länge måste förblifva luteraner.»
Med en lätt böjning på det sköna hufvudet, aflägsnade sig Julie,
och onkeln följde, sedan han djupt bugat sig för excellensen.
I ett annat hörn af rummet satt en blek flicka på en taburett
bredvid en soffa, som intogs af en fet dam; det var excellensens
syster och hennes dotter.
Flickan hade detta nobelt sjukliga utseende, som så ofta stämplar
den stora »verldens barn», och som så distinkt skiljer dem från
»landsens döttrar», en stämpel af matthet, öfverbildning och en förnäm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>