Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tre smultron, tre kyssar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4°* ’Berättelser, skiwer och novdter,
der med händerna knäppta öfver bröstet och stafvade efter den bön,
presten läste för honom. Nu var den heliga akten slut, och baronen
började att ordna något om sitt hus.
»Räcker lösöret öfver skulderna, är resten ditt», sade han till Julie;
- »och ni, herr Hjertner, som bistått mig i denna stunden, får
repeteruret der - går på rubiner - sju stycken, tror jag, drages opp
hvarannan dag - har tillhört salig excellensen. - Apropos, tror ni, att
jag blir salig, herr Hjertner - har aldrig ondt gjort - hvad tror ni,
herr Hjertner?»
»Jag hoppas», sade presten allvarsamt, »jag hoppas på Guds nåd,
och det bör ni äfven göra, om ni nalkats honom med ångerfullt och
förkrossadt hjerta, såsom det höfves en sann kristen, den der intet har
att berömma sig af.»
»Jaha, jaha - ni har rätt - nog vill jag alltid. Julie lilla, se
efter, om Axel är der ute, och låt honom komma in, jag vill tala med
honom - ni kunna gå ut, du Julie och herr Hjertner.»
Kammarherren Axel Liljemark till Björkvik smög sig lätt på tå in
i den gamles rum och bort till sjuksängen.
»Välkommen, Axel», sade denne, »nu bli egendomarne dina; jag
vill blott bedja dig att vara beskedlig mot folket och mot Pan, min
gamle dogg, som står vid hundkojan - han skall ha mat till döddagar,
får icke slippa lös, han jagar får - så skall du göra mig den tjensten
och uppvakta deras majestäter och tacka dem för företedd nåd - ha,
det kostar på - ja, tacka du vackert och ursäkta så godt du kan.»
»Ja, min vördade onkel», sade kammarherren, »jag skall troget
uppfylla er sista vilja. - Hans majestät bad mig helsa onkel i dag.»
»Ah, ah - jaså, allt för nådigt.»
»Kanske min onkel icke ännu vet, att hans majestät i
ordenskapitlet i går utnämnt onkel till banerförare i survivance i kongliga
majestäts orden.»
»Hvad säger du, Axel? banerförare? ack du min Gud! Banerförare
i survivance - hvilken outtömlig nåd! Farväl, Axel, jag blir så matt,
låt dem der ute komma in.»
Kammarherren gick, och Julie och Hjertner inträdde. »Barn!»
sade baronen, »kom hit - ser ni, barn, jag är - aj mitt bröst -
jag orkar inte - det är slut med mig; men jag dör nöjd, jag har nått
mitt mål - jag har troget tjenat konungen och fått hans nåd.»
(Rösten afmattades allt mera.) »Jag är - jag är nu så svag, jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
