Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klockan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andäktigt, som ett barn plägar. Klockan fortfor att ringa, men
plötsligen tystnade hon, och åter hörde de regnet smattra på fönsterrutorna
och vinden hvina genom vindsgluggarne.
Klockans ljud hade äfven väckt mäster Petrus ur hans oroliga
slummer; gubben satte sig upp att lyssna, tände sin lilla nattlampa
och skref i sin journal: »den 3 Oktober, klockan tre qvart till ellofva
började dödsklockan att ringa på Mellingsta; ringningen fortfor till
klockan precist ellofva - antecknadt samma stund, vinden nordvest,
hällregn, barometern på nederbörd, 13 grader C.»
Gubben lade sig åter och funderade efter, hvilken olycka som väl
kunnat hända den friherrliga slägten i denna stund. Han kom väl
att tänka på baron Adolf, men bortkastade åter denna tanke. Han är
så ung, tänkte han, och dessutom är han under Johannes’ vård; det
är väl någon gammal tant eller dylikt; och dermed lade han sig lugnt
ned på sitt öra.
Omkring en månad derefter kom baronen ned till mäster Petrus,
som i brådskande fart ilade in i sin studerkammare för att byta om
rock för den nådige baronen. Mäster Petrus märkte icke, att baronen
var mycket blek, och att ett visst drag af oro låg i hans blick, då han
inträdde. Han blott tänkte på sin paryr, den stackars gubben.
»God dag, mäster Petrus!» sade baronen och satte sig på den
erbjudna stolen; »hur mår ni, gode mäster Petrus?»
»Gud ske lof, bra, herr baron, mycket bra.»
»Ni har en glad ålderdom, mäster Petrus», fortfor baronen. »Gud
har hittills visat er mycken godhet, ni är frisk.»
»Ja, Gudi lof, frisk som en nötkärna», svarade mästarn.
»Observerade ni kanske för omkring en månad sedan, att blåsten
tog i den gamla klockan der uppe på slottstaket; observerade ni det?»
»Ja visst, det gjorde jag», svarade gubben och tog fram sin journal
och satte på sig glasögonen; »se här: den tredje Oktober klockan tre
qvart till ellofva började dödsklockan att ringa på Mellingsta - Gud
ske lof», tillade han, »att det intet hade att betyda.»
»Tror ni det?» återtog baronen. »Men det hade att betyda; vi
hafva gjort en smärtsam förlust.»
»Hvem?» frågade gubben och såg forskande på baronen; »väl
inte unga...»
»Nej, käre Petrus, nej; en annan person dog den natten och
helsade till Johanna, min Johanna, mäster Petrus, och till - er.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
