Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hämd och försoning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500 Berättelser, skizzer och noveller.
»Theodora skall lära sig musik», sade en gång majoren; "vill du
det, Theodora lilla?»
»Ja, herr major; men magister Stenson sade mig, att jag ej skulle
flyga öfver mitt stånd - och jag är en fattig timmermans dotter.»
»Ja ja, det var då det», yttrade majoren i sin vishet; »men
Ludvig ser gerna, att du lär dig spela; Ludvig tycker mycket om musik,
och du gör honom en glädje - vill du det, barn lilla?»
»Ack ja!» ropade flickan, »ack ja! tycker han det, skall jag nog
lära mig.»
Man talade således med socknens organist, en ganska skicklig
man, och Theodora spelade nu dagligen på det gamla klaveret, som
så länge stått obegagnadt, och der blott då och då fröken, för att göra
sin bror till viljes, hade hamrat en och annan finsk folkvisa, eller
Savolax’ jägarebataljons marsch.
Majoren tog sjelf en tjenares skepelse på sig och sökte fram en
fransk grammatika och läste franska för den lärgiriga flickan, som
arbetade bittida och sent, emedan majoren och fröken försäkrade, att
det skulle glädja Ludvig.
»Till nästa jul, vill Gud, kommer Ludvig hem», sade gubben
många gånger, »och då skall han bli glad.»
Huru lätt böjer sig icke qvinnan i hvarje form; hon är skapad
att slingra sig kring mannen som en murgrön och betäcka den nakna
stammen med sina gröna bladvippor. Utan att förlora sin sjelfkänsla,
utan att ett ögonblick försaka sin värdighet, kan hon linda sina armar
äfven kring en brottsling, kyssa hånet från hans läppar och torka
ångestsvetten och förbannelsen från hans brännande panna.
Så kunde också Theodora offra allt, för att böja sig i den nya
form man ville gifva henne; hon observerade hvarje blick, hvarje ord,
sög menniskokännedom ur hvarje blad hon läste, och ombildade sig
till en helt annan menniska, än den, som hennes barndom hade lofvat.
Fröken gjorde, å sin sida, all sin flit att bilda henne till en god
husmoder; aldrig än hade matredningen på Lillhamra haft en sådan
omvexling, som detta år, aldrig hade väfstolarna arbetat så olika drällmönster - Theodora skulle "lära allt - allt hvad hon kunde lära.
De begge gamle åstadkommo således ett slags underverk: en
obildad flicka, som inom den korta tiden af ett år antog bildning och
inhemtade en mängd kunskaper, som i en pension behöft fyra, för att
intrugas och inexerceras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
