Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hämd och försoning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hämd och försoning. 5O1
Men undervisningens frön föll också i en tacksam jordmån, och
ej i en sådan, som förut genom bakvända odlingsförsök hade blifvit
beröfvad sin ursprungliga kraft.
Qvinnans uppfostran går alltid fort i jemförelse med mannens.
Huru ömkligt långsamt och huru stapplande göra vi ej vårt inträde
på vetandets område; qvinnan åter är nästan strax hemmastadd och
finner genvägar, små gångstigar, som leda rakt till målet, under det
att vi arbeta oss trötta vid hvarje litet hinder och göra omvägar, i
stället att söka fogelvägen. Orsaken till detta förhållande tyckes ligga
deri, att qvinnan ser sitt mål, men icke vi vårt; hon utbildar sig
endast för det husliga lifvet och ser dess framtidsbild hos sina föräldrar
och sina kommande omsorger i dem, hennes mor slösar på henne.
Gossen deremot skall bildas för att vara verksam i en verld, som han
icke känner, han har intet mål och ingen framtid att söka, han måste
gå alla krokvägar, beständigt skymda af nya uppväxande hinder, och
blott småningom öppnar sig vägen och visar honom, i hvilka riktningar
han kan gå - likväl går han sällan den han bör gå.
Om en hvar komme på den plats, der han passade, skulle verlden
vara uppfyld af store män; det är ej brist på duglighet, utan på
förmåga att välja verkningskrets, som gör oss så fattige på utmärkte män.
Deremot, huru mången vördnadsvärd qvinna se vi icke ibland oss;
der en, som offrar allt för sin man och sina barn, som i tyst
försakelse, kanske bortglömd och otackad, arbetar om dagen och vakar
om natten för deras väl; der åter en annan, som gläder sig åt hvarje
god tanke, hvarje ädel gerning, som lefver och verkar för att sprida
glädje, lycka och dygder omkring sig, kanske ogift, kanske faderlös och
moderlös, men likväl sammankedjad vid hela mensklighetens väl och
ve, likväl deltagande för allt godt, som rör sig inom det stora
slägt-förbundet. Qvinnan uppfyller oftare sin plats än mannen sin.
Alla vetenskaper ha sina tekniska termer, och ofvanstående är en
sådan. Man talar om kafFekalaser, men detta ord uttrycker icke hvad
jag vill säga, då jag omtalar ett sådant hos fru borgmästarinnan
Tvärsäker i K. Då omkring trettio å fyrtio fruar blifvit bjudna - gamla,
beskedliga enkor och andra gummor, som tycka om sin kaffetår - då
man samlat en så respektabel massa, åstadkommer man ett så kalladt
»kafferep».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
