Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Margaretas soaréer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länt Margaretas soaréer. 685
dess jäg kom i huset, då jag fick hjelpa till; men hufvudbestyret hade
dock frun.
»Goda mamsell Margareta», sade öfversten, då vi voro ensamma,
»haf Emma ifrån den välsignade undervisningen - hon riktigt magrar,
Emma. Jag tycker att det riktigt pinar ut henne - hm - hon får
inte fortfara, ty hon har nog ändå att sköta.» - Han suckade. -
»Jag vill inte tala om mig, ty jag sköter, Gudi lof, mig sjelf, om jag
får; har skött mig i trettio år på egen hand - hm - men si hon
har ett stort hushåll - och se pigorna bara - det är en förbannelse
att ha en hel stat med pigor; tacka vill jag gumman Håberg, som
skötte mitt hushåll förut, hon var den enda - då gick det an - men
nu - tre pigor - tre pigor - det är fasligt, och dessutom, så se
vi nu folk här - och allt skall Emma beställa - det går inte an.
Derför blef jag så hjertans glad då Emma föreslog att mamsell skulle
till oss - hjelp henne nu stackars Emma.»
»Öfverstinnan var en på en gång bildad och praktisk menniska,
något som ej ofta är tillsammans. De bildade tro *sig nedsänka sig,
om de deltaga i husliga göromål, de blifva lärda i stubb, som så mycket
sysselsätter själen, att kroppen rent af kommer i hvila; och de så
kallade praktiskt dugliga slå sig ofta på att vara så rent praktiska, att de
låta själen hvila och blott »fäkta i hushållet» och natt och dag fundera
på inslag och randning, på steksås och pickles. Mellan sorter na äro
de, som äro på det sättet bildade, att de sysselsätta själen med
praktiska tankar, t. ex. de nyaste moderna, hvad man bör ha då eller då,
hur man bör pryda förmaket, hvad som brukas och icke brukas; men
tillika äro rent af overksamma i allt annat än att befalla och sätta en
hel verld i rörelse.
»En afton sutto vi med barnen - en gosse om åtta år och en
flicka om sex - i vanliga rummet. Det låg på nedra bottnen och
var rymligt, högt och hvad man skulle kalla hvardagstrefligt.
»Ett piano, en bokhylla förrådde öfverstinnans smak i denna
riktning; en liten båge i en vrå, en spinnrock i en annan, en stor
fogel-bur vid ena fönstret och blommor vid dem alla, en liten vagn för
barnen, ett dockskåp, som noga eftersägs af mamma, en gunghäst, en
trumma, ett litet trägevär, visade att barnen här hade sin frihet. Här
samlades vi ofta, och öfversten läste tidningarna för oss; ty öfversten
var en ifrig politikus, som trodde, som sanningen är, att allt skulle gå
bra, om endast alla ville och förstodo det rätta. Detta hade han dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
