Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla folkklasser vid en sådan brytning mellan gammalt
och nytt, det är en brytning mellan lif och död, under
hvilken den sjuke yrar. Bland dessa yrans foster var
äfven, att man förändrade Ludvig den fjortondes
marmorbild till en krigsgud; man högg bort lagerkransen
på konungabildens panna och satte i stället dit en
fri-hetsmössa af sten, slog kommandostafven ur hans
hand och satte ett spjut dit i stället, och nu skref det
nya Frankrike under bilden af Ludvig den fjortonde,
revolutionens grundläggare, den minst frihetsälskande
regent de egt, han, som invigt bastiljen med sina
let-tres de cachet — under denna bild satte man den
stolta inskriften: ”Mars fran§ais, protecteur de la
li-berté du monde”; en löjlighet, om man så tycker, men
ett symtom att Frankrike vid den tiden låg i själtåget,
fastän det sedan botades genom åderlåtningar, ett
uttryck, som terroristerna så gerna nyttjade om sina
blodbad, och som gaf hjelp, likväl icke i den mening
de togo infallet.
En tid efter, sedan Marie Antoinette hade offrat
sitt lif under guillotinen, var det en dödsstilla natt i
parken, som stod der vissnad och sörjande. Fru de
Ferron låg sjuk af sorg öfver den grufliga scenen, hon
hade upplefvat, och hennes barn kastade sig oroligt
och qvidande af och an i sin vagga; ljusen brunno
och herr de Ferron satt om natten och läste för sin
hustru ur en andaktsbok, den enda sysselsättning, som
ännu egde något lockande för de arma makarne, som
förlorat allt och hvarje ögonblick väntade att
uppsökas och offras för sin trohet mot sin drottning. Då
bullrade det plötsligt på porten och herr de Ferron
sprang upp, dödsblek, från sin stol.
”Det gäller oss”, sade han till sin hustru; ”det
gäller mig och kanske dig. Hvem skall vårda barnet?”
Man hörde fördubblade slag på porten och
mannen kastade en blick mellan gardinen, han såg då en
trupp folk utanför huset och märkte, att man ville
med våld öppna porten. Då smög han bort till sin
hustru, som till hälften hade upprest sig och som
stirrade med förvillade blickar framför sig.
”Farväl!” hviskade han, ”farväl, Marie, jag går
till döden, jag igenkänner mina mördare.” Han tryckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
