Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
paétej till aftonen, äfven om jag druckit ett par glas Sherry
dertill. Åldern tar, fastän jag alltid lefvat ytterst ordentligt.»
ffPröken! fröken!» ropade Gustaf och kom i Mit språng in i
Julies kammare, utan att märka onkeln. «Nu har jag honom; jag
misstog mig icke, han är prest, fastän icke s& riktigt — han är...»
Na forst varseblef han gamle baron, der han satt beqvämt
vaggande i ländstolen.
»Hvilken prest?» frågade onkeln; «hvad är det om?»
Julies kinder brunno, hon var ej i stånd att svara.
«Hm, hm, remarkabelt!» sade baronen. «Nå, gosse, säg hvad
är det om?»
Gossen drog litet på munnen, ty gubbens nyfikenhet hade
verkligen en löjlig pregel. «Jo, hans nåd», svarade gossen, «jag
har nu långa tiden sökt efter den som räddade mig undan hästarne.»
«Och som föste mig ur min vagn», tilläde onkeln — «nå?»
«Jag påminde mig att han var svartklädd och jag trodde att
han var prest — jag har derföre sökt honom Öfverallt, men fann
honom först i dag i Maria kyrka — han är skollärare i Maria
fattigskola och heter Hjertner.»
a Jaså, intet annat, således en prest; det var en ohöflig prest»,
sade onkeln.
«Eår jag gå till honom och tacka?» frågade gossen.
«Ja, gå du, min gosse», sade baronen, «och helsa honom från
hofmarskalken baron Liljemark af Östraby och säg att min niéee,
fröken Julie Liljemark, upptagit dig till betjentgosse, och att jag
skall tänka på honom; hvad rar det han hette? Hjertman eller —»
«Hjertner», inföll gossen.
»Sak samma, den der skolmästaren 1 Maria. — Eller», fortfor
baronen vändande sig till Julie, »kanske jag till och med kunde
bjuda hit honom en gång då vi äro ensamme — karlen skulle
finna sig smickrad deraf.»
Det var ett par år efter denna händelse. Allt var tyst och
stilla i baron Liljemarks hus; med undantag af en mängd betjenter,
som hvarje morgon kommo dit för att efterfråga hans helsa, sågs
ingen utom en liten kohort läkare, som fått i uppdrag att gemen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
