Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•Ja, det är som jag säger, man kan väl säga både ett och
annat om Augusta, fastän jag ingenting höft, annat än det man
vanligen hör om unga flickor; ty att rykten gå, att de äro kära
än i en, än i en annan ung karl, kan ingen undra öfver, man
gör sig så mycket besvär att få dem bortgifta, och vet pastorskan,
man kan inte en gång låta bli mig sjelf, liksom jag skulle vara
så oförnuftig.»
•Har man påstått att mamsell vill gifta sig?»
•Ja, Herre Gud, hvad man oskyldigt kan råka ut. Jag hade,
skall jag säga, slagtat en ko, fet var hon, fastän hon var
gammal, och så råkade jag kommissarien Trasselqvist vid kyrkan, och
som han alltid varit mitt stöd vid tinget, så tänkte jag: du kan
visa en liten artighet, och så bjöd jag honom på pepparrotskött
till middagen, det var ingenting mer än köttet och litet soppa
och plättar; men si han åkte med mig från kyrkan, och Olof
Petter gick hem — och så kom historien ut att vi voro kära i
hvarandra; ha ha ha, jag skulle bli kär i den beskedlige
Trasselqvist!»
«Åh, hvarför inteP» skrattade pastorskan, men tilläde: «cf5rlåt,
jag måste ut, för att se till hvar Augusta tagit vägen.»
När pastorskan lemnat rummet, företog mamsellen en liten
bouppteckning och fann snart, att man i presthuset läste romaner,
rfamiljen H.», af mamsell Bremer, låg der ganska riktigt. «Det
är rätt hyggligt i ett presthus, att läsa dylika böcker på blanka
söndagen», tänkte hon.
Pastorskan träffade deremot sin flicka framför spiseln, röd
som en pion; ty blott för att få vara ute, hade flickan sjelf kokat
kaffet och gjort allt för att få en förevändning.
•Kära Augusta, det går inte an, du måste gå in, hon ljuger
beder och ,ära af oss allihop om vi inte äro artiga mot henne;
for Guds skull, gå in, en flickas heder bör man ej sätta på spel
for en sådan småsak.»
«Ja, jag kommer in och bjuder», sade Augusta. «Herre
Gud! hvad vill den menniskan, jag är riktigt rädd för henne, vet
mamma.»
Pastorskan återvände till sitt kära främmande, och några
ögonblick derefter kom Augusta med kaffet.
C. A. Wetterberpk* Samlade Skrifter. III. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
