Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Ja, Gud gifve det, min gosse», sade modren; «goda seder
och blygsamhet passa s& väl en gosse som en flicka. Adolf, flytta
om rosen på din halsduk, den sitter på sned; som jag säger, en
gosse bör tidigt vänja sig vid ett hyfsadt och städadt skick, så
att han ej behöfver blygas i sällskaper. Men, min Gud, ser jag
rätt, solan är lös på din ena stöfrel, och så går du der nere på
stranden, kanske du till och med är våt om foten?»
«Ja, mamma», sade Adolf med barnslig skadeglädje, «och det
så, att det säger «sqvatt» då jag går; mamma må tro, det har
sig inte så noga bland pojkar, dessutom är det högsommar och
vattnet så varmt som fotvatten.»
«Herre min Gud! Skarpmesser, gå ut efter ett par torra
ullstrumpor; han skall byta om.»
«Och mamma tror att jag byter om?» sade Adolf och lade
armarne i kors öfver»bröstet.
«Ja, det tror jag, ty du är en klok och förståndig gosse,
som gör mamma till viljes, då det är till ditt eget bästa.»
«Och mamma tror», fortfor Adolf i samma ton, «att jag tar
på mig ultatrumpor i Augusti månad; nej tack, det blir intet af,
och dessutom är jag redan torr.»
«Men, Adolf, du dör om du inte byter om.»
«Dö! jo, det låter något, att en pojke dör, for det att han
blir våt om ena foten», sade Adolf.
«Men, jag befaller dig, Adolf», återtog modren ooh antog en
allvarlig mine.
«Åh nej, mamma! låt bli det der befallandet; då tar det
bättre, om mamma gråter en smula; tråkigt skall jag ändå ha.
Men jag skall taga nya bomullsstrumpor på mig, om mamma
skaffar mig metrefvarne.»
«Det är ju så oförnuftigt», sade patronessan, «och så går du
och’ blir våt igen.»
«Åh nej, mamma lilla, jag skall akta mig så väl och stå på
en bräda så torrt som på golfvet. — Får jag refvarne?»
»Åh ja, efter du är så envis; men kom ihåg, det blir de sista;
du får ej längre gå der nere bland packet.»
«Tack, tack, min lilla goda mamma!» sade Adolf och kysste*
enligt gammal ritual, sin mor på handen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
