- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Penningar och Arbete /
373

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•Har da fått svar från kangen på din nådansökan?» frågade
Berndt med ett medlidsamt leende.

«Ja.»

ffJaså, du vet då allt, men, trösta dig, allt skall gå bra.»

«Ja, jag skall göra knäfall for vår drottnings, sade Hedda och
darrade af fruktan, att Willner skulle rifva ner hennes sista hopp.

Willner smålog. «Ja, det ookså», yttrade han, «om det
behöfs, om ingenting annat kan rådda din man.»

«Ja, hon hör mig nog», yttrade Hedda och riktade aina
frågande ögon på Berndt.

«Ja, ja, det tror jag, det hoppas jag», sade han; «den, som
älskas af dig, måste vara en god menniska, den, för hvilken da
ber, måste erhålla förlåtelse och misskund; men jag skall säga
dig något.»

Nu berättade han for Hedda hemligheten med Johan Linds
födelse och sade,* att han sjelf, som den olyckliges svåger, skulle
hjelpa henne med en ny nådansökan och bestyrka, att Johan Lind
egde förmögenhet nog att försöija sig ärligt.

Denna upptäckt tände genast det mest lefvande hopp i den
olyckligas bröst; hon började skratta, och sedan Willner åter ridit
bdrt, gnolade hon en visa och kokade i glädjen kaffe åt mormor,
som ännu låg. Då hon glad, som en solskensdag, steg in till den
gamla med kaffet, en sällsynt sak der i huset, märkte gumman
förändringen.

*Hm, är Johan hemkommen P» frågade hon, «du skiner så glad
i synen.»

«Nej, mormor, men nu tror jag han får nåd; han har nu
pengar att lefva af, och kangen svarade, att bara han hade
penningar, så kunde han komma ut.»

«PengarP hml hvar haT han fått dem ifrån P»

«Jo, mormor, han har ärft dem.»

•ÄrffcP hm, inte har han något arf att få; både far och mor
äro döda, och om jag också vore kall, så vore här inte att ärfvaj»

«Men han har* ärft tio tusen riksdaler efter sin far», sade
Hedda, som i sin gjädje ej kom ihåg, att allt detta var något
nytt för den goda gumman.

«Efter sin farP min son? nu är du vurmig, flicka 1» sade
gamman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/3/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free