Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Hedda», sade han, ajag skall helsa dig fr&n din man.»
«Gudi lof! han är fri», ropade Hedda och sprang opp och ut
ur stugan; men återkom efter n&gra ögonblick. aMen hvar är han
dåP Ni har aldrig helsat frän honom förrän nu, han skref och
bad mig ej bedja honom om bref, han ville ej skrifva sin jämmer
till mig, men nu har han skrifvit, han har ffttt nådl O, herre
Gud, låt mig ej bli tokig af glädje.»
«Ja, Hedda, han har fått nåd», sade Berndt, amen
aMen?» upprepade Hedda och hennes blick mulnade; amen?
är han inte här? har han verkligen skrifvit?»
oJa, han har skrifvit, men — han är ej här.»
Hedda slog ned de nyss så glada ögonen och lyfte opp sin
flicka i famnen, liksom for att ha ett stöd.
aHan är ej här», hviskade hon darrande; «när kommer han då?»
aHedda», böljade hennes svåger, ahan är icke här och vill icke
komma hit igen.»
aJo, det gör han», inföll Hedda bestämd, ahan håller så myc?
ket af mig, att .»
a Just derföre, lilla Hedda, just derföre har han dömt sig till
landsflykt.»
aLandsflykt? han kommer således aldrig tillbaka? — Johan;
Johan! det trodde jag ej om dig», tilläde hon efter ett ögonblicks
tystnad och riktade sina milda, allvarliga ögon mot himlen.
aHär är brefvet, Hedda, läs sjelf.»
Hedda läste brefvet; utan att säga ett ord, stoppade hon det
i barmen. aVänta litet, käre Willner!» sade hon förtroligt, avänta
litet, han har rätt; ja, han har rätt.»
Nu gick hon bort till sin dragkista och tog fram lilTAnnas
nätta garderobe, ett par klädningar och några små linnen,
hem-väfda, men hvita som snö. Hon knöt in dem i ett knyte.
aSe så, Willner», sade hon, «allt är färdigt.»
aHvad, Hedda? hvad menar du?» frågade Berndt, bekymrad
öfver det stela lugn han såg i den olyckliga hustruns ansigte;
men hon svarade honom icke, utan lutade sig ner till barnet
och sade:
aHör* lilTAnna, du vill väl rida med farbror Bert på
sadelknappen? Vill du det?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
