Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Ett okärt besök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Nej, nej», yttrade friherrinnan, utan att redigt veta hvad
hon sade.
«Men, min friherrinna, besinna dock, att ni likas&väl kan
bedraga er salig man efter döden, som ni kunde göra det då han
lefde; ni drog honom vid näsan, så att det var glädje åt; ni är
en perla, och slug se’n och inställsam; åh, ni är värd guld; —
hä, hä, hä, jag är högvälboma fru friherriunans ödmjukaste
tjenare; det är en glädje för en simpel man som jag då förnämt folk
nedlåter sig . . .»
«Ni gäckas», yttrade friherrinna!*, «emedan ni tror er hafva
mig i edra orena händer; det är ej nog, att ni, att ni genom en
falsk revers vill bedraga mig på tusentals riksdaler; ni vill tvinga
mig att sjelf gå in i denna plan. Nå väl, hvad menar ni dermed,
att en anteckning måste finnas ? Ni lägger så stark tonvigt på
detta måste.»
*Jo, jag menar», svarade mannen, <rjag menar, efter jag hör,
att nådig frun önskar höra min tanke, j8g menar, att om en sådan
for närvarande icke finnes, så är det mycket lätt att ställa så till,
att den kommer dit. Det är nödigt för er att kunna förevisa en
s&dan anteckning för att bibehålla skenet. Hä, hä, häl skenet är
ja mera än verkligheten — eller hur?»
«Nå?» frågade friherrinnan, «huru menar ni?»
«Inte så högt, min nådiga», yttrade hennes pinoande; «tala
inte så högt — ja», tilläde han hviskande: «tag fram qalig
baronens anteckningsbok, så skall jag teckna in den behöfliga meningen.»
«NiP» frågade frun; «fast, jag höll på att glömma, att ni är
författare till sjelfva skuldebrefvet — ni har talang.»
«Jag vill ödmjukast förmoda det», sade mannen smilande; «jag
har gudilof åtskilliga små färdigheter, som ofta nog komma väl
till pass. Försynen, fru friherrinna, har underligen hjelpt mig. Om
jag skulle omtala allt; ja, min fru, Guds finger ser jag Öfverallt.»
»Äfven då ni förfalskar skuldsedlar?» frågade friherrinnan med
ett hånfullt leende.
«Ah, just inte då, men att han gifvit mig ett hufvud, litet
klokare än andras. — Tag hit salig baronens anteckningsbok;
skynda sig, friherrinna, man kunde undra på mitt långa dröjsmål
har hos friherrinnan; vore jag icke en gammal man och ni känd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
