- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 5. Får gå! ; Ett namn : Genremålning /
136

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXII. Nu

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«BlygasP» upprepade Lifgren; «hvarför det? Förnämare folk,
än jag kan vara, spelar mycket och spelar högt. Spel, herr fiskal,
hör till goda tonen och om det spelas med kort eller tärning, kan
komma på ett ut. Man fördömer mig derför, att jag spelar
ha-zardspel; men man anser för passande att till och med prester
spela kortspel hela nätterna i ända; men, säg mig, herr fiskal, är
det ena sämre än det andra? Vi spela begge for att vinna;
begäret efter vinst är ju lika för oss begge?»

Fiskalen fortsatte sin folkräkning utan att fasta
uppmärksamhet vid patron Lifgrens deklamationer, hvilka, man kan ej neka
det, icke voro så befängda som man kanske vill anse dem, och
vid folkräkningen befunnos tjugutre bönder, mest ynglingar, bland
de tilltalades antal, såsom de der tillsammans med den sig så
kallande brukspatron Lifgren den natten bedrifvit hazardspel i
bond-qvarteret vid vallen.

Andra dagen inställde sig patron Lifgren med sällskap inför
kämnersrätten, och dömdes alla, både patronen, som förfört de
öfrige, och ynglingarne, som blifvit förförde, till lika stort ansvar,
nemligen en penningbot af tjugufem riksdaler banko.

1 lagen om hazardspel har man endast fastat sig vid den
yttre handlingen i sjelfva spelandet, men ej gjort någon skillnad
mellan landstrykare, som resa riket omkring och förleda folket till
dessa spel, och de lättrogne, som låta förleda sig att deltaga deri.
Hela frukten af detta förfarande är, att man förser en dylik
person med en lifvakt, som måste försvara honom, emedan det gäller
att försvara sig sjelf, och detta gör, att man nästan aldrig lyckas
att göra ett beslag utan ett i högsta grad våldsamt uppträde och
merendels har ytterst svårt att bevisa sjelfva factum, så att
hazard-spelaren ofta går med seger ifrån hela saken. Imedlertid är
säkert, att hazardspelen mera än någonsin genom detta
missförhållande gripa omkring sig bland allmogen, och att mången yngling
årligen sjelf mördar sig med bränvin eller med en repsnara, i
förtviflan deröfver, att hela hans lilla årslön gått åt i plikt, då
deremot den kringresande patronen blott skrattar åt den ringa
af-bränning på sin vinst han fått vidkännas.

Den der Lifgren, som förut spelat en liten roll i vår
berättelse, lefver sålunda ännu och förräntar på sitt sätt det kapital
han, genom ett klokt användande af några bref, lyckades erhålla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/5/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free