Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soiréen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krets, ej ville kunna älska allt skapadt, låna det sina tankar, blanda
det i sitt svärmeri eller dela med sig af njutningen.»
«Ja, först då kan man vara riktigt glad», inföll Hilma, «när
alla andra äro glada.» Hon fästade härvid sitt glänsande öga på
baronen. Han smålog sorgset.
«Men är icke en sträfvan mot målet lika skön, som om man
uppnådde det?» frågade han och fästade en allvarlig blick på flickan.
«Ja, den, som kan, den, som får sträfva», yttrade hon.
«Det kunna, det få alla, min fröken; det finnes ingen, som
ej kan göra någon glad; det är derför vi lefva tillsammans.
Hvarföre deltar ni, då en vän lider? jo, för att dela hans börda;
hvarföre ler ni, då han ler? jo, för att fördubbla hans glädje. Ser ni,
fröken Hilma — förlåt, mitt hjerta känner ej några tillnamn —
det är för att lyckliggöra hvarandra som vi lefva tillsammans.»
«Ni tröstar mig, herr baron», sade flickan och rodnade, ty
den unge mannen hade antagit tonen af en bror och ej af en blott
sällskapsvän.
Hilma fick efter detta samtal mera förtroende till den unga
baronen och ansåg honom för en ädel menniska med snille och’
känsla.
Hon bedrog sig icke i någotdera, men blott derpå, att dessa
känslor, lågo djupt nog för att qvarstå äfven under andra
förhållanden.
Baronen var en god menniska och menade uppriktigt hvad
han sade, då han sade det; men han hade dock ej vuxit fast vid
någon viss idé, vid någon viss åsigt, utan liksom blott afspeglade
den karakter, med hvilken han stod i beröring. Han var det
oaktadt ej karakterslös, utan hade i många fall fasta principer, dem
han konseqvent genomförde, men detta var endast i vissa fall, och
de utgingo från en i högsta grad finkänslig egoism, ren som
bottnen i hans själ, men dock egoism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
