Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slägthagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tss
Stackars yngling, det var ett svårt misstag, men grundlagd!
från barndomen genom en fåfäng mors och en svag fars förenade
bemödanden att i hans hjerta inplanta sina krassa idéer om bor*
dens företräden. Att hemta sitt första företräde, sin största
för-tjenst från sina förfäder är redan att l&ta andra sköta om sin ära
och desto sämre, som dessa mecenater redan äro döda. Hoppaa
jag framgång genom redan försvunna storheters namn, hvad eger
jag då ej rätt att hoppas af dem, som ännu lefva oeh. verkaf
Men betraktelserna kunna vara sanna nog — dock det . är säkert,
att notarien sjelf aldrig kommit att göra dem.
Andra morgonen satt han klädd i en fotsid nattrock med rök*
mössan på hnfvndet ooh ett par ryska broderade morgonstöflar på
fotterna bredvid sin mor i soffan; kapten Josias var efter sin vana
ute for att se efter folket, och flickorna hade af mamma blifvit
aflägsnade, emedan «lille Constantin hade något att tala om, som
ingen skulle få veta.»
•Mamma inser således», sade Constantin, «att om man vill
vinna, måste man också våga; jag är, Gudi lof, på god väg, en*
dast jag hade penningar nog; men ser mamma, utan petiningar
kommer man ingenstädes, och det är derföre jag nu ville tåla vid
mamma, som alltid med förstånd betraktar sakerna; jag har kom*
mit att gå i en liten borgen för unga grefve S. Hans far är
mycket noga, liksom min; mamma känner väl excellensen S.P»
«Ja, jag har hört talas om honom», svarade modren; «men
fortfari»
«Ja, ser mamma, nu är saken den, att unga grefVen — han är
kammarherre — icke vill nämna om det* för sin far; det är några
små hedersskulder; nå väl, han har bedt mig att negotiera upp
penningar, och jag har lofvat; han har min hand derpå. Kammar*
herren står väl pA hofvet; mamma finner, att i en framtid . . .»
«Ja, käre Constantin; men summan är väl icke Bå stor?»
«Nej, gndbevars, så der omkring femtusen bankoji
«Eemtusen banko, hvad säger du, min son? Så mycket kan
pappa inte lemna, nej,, det är nära nog hela vårt kapital, ty dn
har redan kostat bra mycket, gode Constantin, och det lilla vi
hade har krupit ihop betydligt.»
Notarien blef något förlägen, men hemtade sig snart och fcade:
•tycker mamma, att femtusen banko är mer än hela min framtid*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
