Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slägthagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aå skall du få se, att han ger med sig. Fast hårdt kommer det
att stå; men han plägar den dagen vara vekare än eljest, ehuru
Gud skall veta, att han visst inte är hård af sig — och du skall
inte göra pappa orätt och tro honom vara hård, fastän han knotar
och grälar litet ibland; pappa är så innerligt beskedlig han, söta
Constantin, och vill dig så väl; men se, han tänker alltid på
flick-stackrama och säger: det är inte nog, att Constantin tar allt hvad
han kan få medan vi lefva och flickorna få umbära och fara illa
for hans skull, utan en gång, när jag är död, säger pappa, så tar
han dubbelt * mot dem, fastän hans uppfostran har kostat trettio
gånger så mycket som deras tillsammans; och visst har pappa rätt
på sätt och vis alltid.»
«Ja, kära mamma, jag erkänner visst pappas godhet», yttrade
Constantin, som fann sig obehagligt träffad af gummans långa
anförande af pappas tankar.
Imedlertid var mammas utväg icke något ovanligt för. nota*
rien, söm allt ifrån sin barndom vant sig, att pappa aldrig skulle
veta det egentliga sammanhanget af en sak. Detta smygsystem
infördes af hennes nåd af den orsaken, att man icke borde
«be-kymra» pappa; kanske tänkte hon verkligen så, eller kanske hennes
intresse kom henne att tro sig handla rätt; nog af, hennes nåd
hade i alla tider haft hemligheter för sin man och drog försorg
om, att ingen genom otidiga upplysningar bekymrade den kära
pappa, hvilken på detta sätt alltid forblef i okunnighet om de
händelser, som timade omkring honom, ända till dess de stodo så
illa, att de ej mera kunde döljas, då den stackars gubben på en
gång fick göra ett ofantligt fall i stället för att i små repriser
skrida ner i sanningens djup.
Att han då blef i högsta grad missnöjd, icke så mycket för
upptäckten, utan deröfver, att den kom så sent, blef åter en ny
orsak för hennes nåd att fortsätta sin bana; ty «nu såg hon
tydligt, huru mycket det bekymrade pappa», och hon lärde sig att
vara ännu försigtigare.
Kapten Josias var en beskedlig gubbe, ganska svag, men långt
ifrån elak eller kinkig; han var deremot lätt rörd och lätt ledd, om
man blott förstått att göra det på ett ärligt sätt. Men sedan
* Skrifvet 1845. 4
C. A. Wetierberghs Samlade Skrifter. V. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
