Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Midt öfver gatan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en plötslig djerfhet, som liksom säger: «jag bär mig dumt åt;
men ni måste ändå ej låtsa om det.»
Göthilda, som inom sig var öfvertygad derom, att Emma
älskade Winter (hvilket också hade sin riktighet, ty Emma älskade
honom verkligen), trodde således, att Emma skulle bli mycket glad
att få höra hans ankomst till hufvudstaden. Hon skyndade derföre
in till sin syster med den underrättelsen: «nå, vet du hvad, Emma?
Winter har kommit till Stockholm.»
Emmas utseende röjde förlägenhet. «Jaså, doktor Winter, hvad
vill han här?»
«Jo», började Göthilda med ett illparigt leende, «han söker
väl något eller någon, och om fröken syster behagar tänka efter,
så — Ja, lilla Emma», tilläde hon i hastigare tempo, «du skall
ej göra dig till; du är kär i Winter och han i dig; ni gingo väl
fint åt saken, men Göthilda är- inte så blind och dof, som ni
trodde.»
«Du är ett barn», sade Emma; «men huru det än «kan bli»
oss emellan, så är det alldeles ingenting ännu afgjordt, och
dessutom begriper jag icke hvad Winter har här att göra — komma
hit upp 1»
«Jo, ser du, han är förtjust, han, och kommer för att lägga
sitt hjerta för dina fötter», skrattade Göthilda.
«Men det var likväl en oförsigtighet», sade Emma; «nu skall
han tränga sig in på tant och vara med oss Öfverallt, och
Öfverallt skäll man misstänka, att vi ingått en förbindelse med
hvarandra; jag begriper inte Winter, ty jag förbjöd honom uttryckligen
att komma hit, och nu kommer han ändå. Hur vet du, att han
är här?»
«Af herr Gerhard, som är gesäll hos hans far.»
ffJaså, Winter är son till den der gamle urmakaren midtöfver;
ah, det blir charmant», suckade Emma; «och du tar dina
berättelser ur en präktig källa», började hon darrande. «När och hvar
träffade du den der gesällen — den der Gerhard?»
«rJo, precist i tants salong, min nådiga», svarade Göthilda och
neg försmädligt, «och det var Hilma, som talade vid honom, så
att mitt adliga blod alldéles icke kan ha något ondt deraf, ty herr
Gerhard och jag konverserade på samma sätt, som doktor Winter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
