Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
like utmärglade vålnader af Sveriges fordne försvarare. De
gul-bleka ansigtena, den raglande och osäkra gången, den dystra
blicken, allt tillkännagaf att svält, uselhet och vanvårdnad uttömt
deras sista krafter. Truppen marscherade förbi, och derefter följde
några eländiga vagnar, lastade med sjuke, hvilka utan skonsmål
blifvit sammanpackade och fastbundne för att icke falla af.
Therese vände sig bort och grät; men Edler stod der och betraktade
det sorgliga uppträdet med gnistrande ögon. Musiken tyfttnade,
redan innan trossen hunnit förbi herrgården. Den var det enda,
som kunde kallas lyx, och den begagnades äfven blott då, när
man nalkades städer eller herrgårdar. På den långa, tråkiga
landsvägen, der någon uppmuntran i marschen hellre hade behöfts,
bestods ingen musik; det var endast för bättre folk man skulle
låta eländet briljera, ty briljera skulle man äfven med det.
»Therese 1» utbrast slutligen Edler, «förbannad vare den kung,
som låter sitt folk försmäkta i elände! förbannadt det folk, som
icke uppreser sig mot godtycke och våld! Ack, Therese, om jag
finge och kunde handla, en sådan syn skulle vi aldrig mera se!
Der se Vi frukten af en enväldig konung, utan någon kontroll från
folkens sida! der frukten af hoflismare och örontasslare, af adelns
och presternas ränker, af en oduglig regents nycker!»
«Du blir häftig, Gustaf», yttrade flickan, »men för Guds skull,
låt ej pappa höra sådant, ty pappa säger, att kungen är Herrans
smorda, och att ingen må klandra hans gerningar.»
»Men, Therese, kungen ar en menniska och kan misstaga sig
och bära sig dåligt åt, han också . . .»
«Ja, ja, Gustaf, så är det, men de gamla tänka icke som vi;
de hafva fördomar sedan sin ungdom, och dem gå de icke ifrån.
För vår kärleks skull, disputera icke med pappa derom! Du kan
ju vara nöjd, då icke jag kan tåla den elake kungen, som låter
folket försmäkta i elände», tilläde hon derefter, halft skämtande, i
det hon från sina kinder aftorkade de sista, olyckan egnade tårarne.
En regnig vårdag år 1809 satt öfverste Edensköld i sin soffa
i stora förmaket; kring honom låg en mängd bref och på hans
ansigte hvilade ett strängt allvar. Hans fru och Therese suto
stumma och väntade sig ett utbrott; ty de kände öfverstens lynne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
