Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och markte, att han fått d&liga underrättelser på posten. Han
plägade då alltid liksom omsmälta sin förargelse och forst sedan
bryta ut och säga sina tankar. Hastigt kastade han ett bref midt
öfver bordet till fruntimmerna.
«Läsen sjelfva», ropade han, «han är en konungamördare, en
landsförrädare, och den bofven skulle jag uppfostra! Läsen sjelfva
om den der Gustaf Edler, som jag hjelpt fram i verlden, den
otacksamme, nedrige demagogen!»
Fruntimmerna bleknade.
«Ja, ja», fortfor gubben, nästan skrikande, «det upproriska
folket har afsatt, afsatt säger jag, vår kung, och nu är den der
Edler sekreterare hos Adlersparre eller Adlercreutz, eller hvad de
der upprorsstiftarne kalla sig; handtlangare åt en gemen rebell.
Och detta odjur har jag närt vid min barm och låtit kalla honom
Edler efter mitt Edsby ... O, den förrädaren! . . .» Gubben
hade stigit upp och gick med stora steg fram och åter i rummet
. . . «Folkets lidande, skrifva de i sina proklamationer; rätt är
ratt, men kungen må ingen klandra; han styr i Guds stad och
ställe . . . Det blir till republik ... Ja, så vilja sansculotterna
ha det, och så ställa de en guillotin upp på ett torg, och så hugga
de af Gustaf Adolfs hufvud, och sekreteraren, rebellens sekreterare,
skall stå bredvid och ropa hurrah!»
Therese tryckte hufvudet djupt ned mot sitt arbete, för att
icke låta se sin dödliga blekhet; men öfverstinnan, mera van vid
sin mans betta, började att tala försoning. «Kanske det ej är så
illa», mente hon, »kanske det blott är ett rykte.»
«Rykte, fan heller; man har våldfört konungens person. En,
som hette Greiff, bar honom som ett barn upp i rummen, der han
nu sitter arresterad tills vidare. Se der historien, ett vackert blad
i våra häfder. Emellertid», fortfor öfversten något lugnare, «då
det är adel, som utfört revolutionen, så måtte de väl icke
upp-hafva våra gamla grundlagar; ty adeln har alltid stått på rikets
bästa; men skulle kungen segra, så reser jag vid Gud upp till
Stockholm, för att se rebellerna halshuggas. t Det skall bli en
rik*-tig segerfest för mitt gamla hjerta . . . Förgripa sig på en
Herrans smorda* mot en kung, som härstammar från vår gamla
regent-slägt, det är rysligt, och det hade icke skett, om icke de der krä~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>