Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De gamles historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men kamrern ville ej gå; hela hana varelse hade fattat eld,
det rann lava i hvarje åder, brpsade en storm genom hufvud och
hjerta, hela hans ajäl var i uppror. «Oh, J tyranner», ropade han.
blodsugare, som. trycken folket och bloden jorden, som
förakten Guds eviga rättvisa, förbannadt vare hela ert slägte —
för-bannadt! . . . .»
Baronen ringde och Björkman steg in. «Led ut den karlen*
han är vansinnig», yttrade han lugnt. «Kalla in öfverste Sölfverlod!»
Björkman fattade uti den olycklige och inom några minuter
stod han i den höga förstugan och betraktade förundrad en stor
tafla, som der hade sin plats — ett lejon som sönderslet ett lam.
Han strök sig på pannan, blickade omkring sig, liksom han
behöft tid att igenkänna stället, stirrade på den slutna dörren, på
det höga fönstret, genom hvilket några klara solstrålar sti^cko in
och belyste stenväggen. Ändtligen tycktes han igenkänna stället
och få reda på trappan, och mekaniskt smög han sig ner för de
blanknötta stenarne och ut på torget, der folket hvimlade och
stojade, skrattade och grälade, utan att han hörde bullret.
Baronen ringde om igen, sedan öfversten kommit in. «Plocka
opp penningarne och slå dem i ett konvolut. Han strödde dem
här. Du skall få vidare befallningar.» ,
«Det skall väl hin rekommendera galningar en annan gång»*
mumlade Björkman då han åter satt i tamburen, «det var dumt.»
«Ja, visst kunde hvar man se att han var galen», yttrade ,
Trojlin skrattande.
«Nå, hvarför sade du icke det förut, ditt nöt? Nu är det
så dags att skratta.»
«Åh, jag tyckte att yxan kunde gå.»
«Bara du slapp att hålla i skaftet, ja.»
«Ja, just så; dessutom så . . .»
«Så ville,du höra på med god lust.» ^
«Ja precist; som sagdt är, jag ger mig fan på att det är
något rasande deroppe i dufslaget — ha ha ha, en liten dufunge.»
«Jo jo, det är hyggligt att släppa in sådane persedlar. Det
kan kosta mig min tjenst.»
«Ab, bahl var inte rädd, inte kunde någon se igenom de
luggslitna kläderna hvad den lilla apan hade i hjertat, det vet
baron så väl som vi.»
C. A. Wetterberghs Sandade Skrifter. VII. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
