[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bet är alldeles obegripligt, det är ett bevis på kraften af en
naturlag, som tvingar menniskan att bli en martyr för sin inre
storhet, att det någonsin i Sverige framstår en konstnär eller
författare. Han möts’ af förakt om han är konstnär, hvarenda
tings-skrifvare, som nyttjar bläck på långfingret, hvarenda menniska,
som kan höra och se, men också bara höra och se, anser sig
alldeles oändligen upphöjd öfver en konstnär — det skulle ej falla
en stadsnotarie in att vilja kalla en Mozart ’bror’, om en Mozart
funnes i Sverige. Derföre blir der heller ingen Mozart, utan blott
några hedersmän, som t. ex. Åhlström, som ursäktar sig med att
han ändå, fast han kan musik, är anställd i det kongl,
krigskollegium med lön på stat, och derjemte ändå är en menniska som
man kan tala med. Här, Sigrid, behöfs blott en stance, en
lycklig improvisation, och hela folket reser sig af aktning för den
mannen, för snillet; hos er åter måste en författare supa sig
full, för att glömma att han är en olycklig menniska, som fått
snille. Eegeringen misstänker honom som en jakobin, för det att
han kan skrifva, och folket — folket går ur vägen för honom,
som för en pestsmittad . . . *den der karlen är en skribent*, det
vill säga, en karl som skrifver; hu! man kunde ju bli utmålad —
det är en farlig karl!
Kära Sigrid! du ser att jag är nöjd med Italien och hellre
lefver i Napoleons lydrike, det varma, soliga, lefvande Italien, än
i Gustaf IY:s land, Sveriges, Göthes och Yendes rike, med
Stor-marn, Dittmarschen, Oldenburg och Delmenhorst på köpet.
Jag ser ett moln på din panna. Du missbilligar att jag ej
älskar — ’fäderneslandet’; men, Sigrid, jag har intet fädernesland.
Allraminst är Sverige det. Men Gud bevare mig att jag skulle
göra dig missnöjd med att äta ’smultron och mjölk’ om sommaren
och få elda den lilla trefliga kakelugnen om vintren. Det vore synd.
Det vore ju elakt att säga till en herre på månen: ’Titulus
måtte ha en smula tråkigt att sofva i fjorton dar och vara vaken
i fjorton, och vara utan luft och utan vatten*. Nej, goda Sigrid,
i stället att göra dig ledsen vid ditt Sigurdsnäs och dina *belliser*
och ’riddarsporrar’ och ’förgätmigejer’, så vill jag blott beskrifva
hvad jag ser och hör; då kan du finna, att det der ’stackars
Selina’, som du så hjertegodt alltid sade, egentligen ej passar på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
