[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det glöder inom mig en längtan att tro, jag törstar efter att
slippa höra alla de dumheter, förnuftet hviskar i mitt öra.
Det förefaller mig som jag, då jag bittida om
sommarmorg-narne på Sigurdsnäs låg i en halfmedveten slummer, omgycklad af
tusen skiftande bilder och lyssnande på himmelska ackorder —
beständigt hörde: »mamsell Selina, nu är klockan sex! mamsell
får väl opp för att läsa sin läxa.» ’ Det var förnuftet i pigans
gestalt, som slog sönder min morgondröm i tusen bitar.
Förnuft, förnuft! det talen J nordbor alltid om; det är hos
er jag fått det der förnuftet, det der praktiska förståndet, som i
all sin trivialitet, likt en dum piga, följt mig ända hit.
Jag vågar ej genomläsa min långa epistel, ty jag känner på
mig att den ej innehåller det du fordrar af ett ordentligt bref.
Derföre nu till ordningen» — Du praktiska förstånd, du
beskedliga min piga, stå nu bredvid mig, och om jag åter börjar slå
mig ut i fantasier, så stöt mig i sidan och säg: «marasell Selina
skall väl för fröken Sigrid omtala det och det». Jaså, jaha, det
var riktigt anmärkt.
Det var för åtta dagar sedan som vanligt en stor samling
af konstnärer och konstvänner hos maestro Galeozzo. Du skall
ej tro att konstvännerna äro sådane der tjocka patroner, som
betala en riksdaler för att höra en kringresande musikant spela fiol
och som tro sig göra alldeles grufligt om de bjuda honom p&
buljong med stekt bröd och gödkalfstek — ’Italiens konstvänner
äro helt annat. Förlåt, Förnuft — det var ej det jag skulle säga.
Maestro Galeozzo sade mig förut att jag nu för forsta
gången skalle låta höra mig i hans umgängescirkel — från den hade
månget numera europeiskt namn utgått, stämpladt med ryktets
poststämpel. Nu var det min ordning.
Samlingen var stor. Några qvartetter, ypperligt exeqverade
af idel ’mästare, började aftonen.
Jag vet ej om jag var blyg, men litet var det väl, kan jag
tro, ty då Galeozzo ledde mig fram till instrumentet, som han
sjelf spelade, darrade jag något — det kände jag. Jag tänkte:
huru skall jag bli bedömd — nu är det första vigtiga ögonblicket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>