Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Nu har jag legat hela natten och fanderat på den visan;
men jag får inte ihop henne. Det var om en liten flicka, som
gick vall.» — Och nu sjöng flickan:
•Ett moderlöst barn i skogen går vall,
Oeh luren ger eko i fjellen.
Då hör hon liksom ett återskall,
Det är troll som sjunger i qvällen.
Men tro ej de lockande ljuden.»
«Si så der är början; men mer mins jag inte — är det inte
vackert, bra vackert, mormor och mor och du, Anders Petter?»
«Åh jo», sade mor och mormor; men Anders Petter såg but-
ter upp från sin bok.
«Nå, hvad säger du, Anders Petter, var det inte en vacker
visa?»
«Ah nej, kan inte säga. Stina kunde hellre läsa sin katekes,
det vore bättre än sjunga visor.»
«Ja, det vore bättre», upprepade både mor och mormor; och
hvad Stina än hade för glädje af sin visa — något bifall fick hon
dock icke af de sina.
Men Stina var ej af dessa naturer, som tröttna vid första
försöket; hon spekulerade ändå på sin visa, och ord efter ord,
mening efter mening kom åter fram för minnet och ordnade sig i
långa rader, men utan egentligt sammanhang. Stina satt der och
plockade blånor, det vill säga redde ut knutarne i blånorna, då
Passe rusade upp och skällde skarpt men vänligt. Det märktes
på det kloka djuret, att det var någon bekant han hörde knarra
ute i snön, och riktigt nog. Dörren gick upp och sjelfva Starken
steg in.
«Guds fred härinne! Gummorna allt uppe», sade Starken och
stampade af sig snön, så att det gamla golfvet knakade.
«Guds fred!» sade mor och mormor; men Stina ropade: «Si
der kommer Starken! nu kan mormor sjelf få höra visan om Näck-
rosen.»
ffÅhj det bryr sig inte mormor om; det är bara små barn»,
Bade Starken småskrattande.
Starken var en gammal soldat, som fått afsked och ett ««n-
derhåll» af staten, stort 32 sk. banko i månaden. Att kalla en
dylik pension «underhåll» vore i parentes sagdt en löjlighet, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
