Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Erik har ett godt praktiskt hufvud, användningen förstår han
genast, men sjelfva den vetenskapliga grunden hoppar han öfver,
glömmer; med ett ord, han har, rent ut sagdt, ingen lust.»
«Jaså», småskrattade kaptenen.
<Ja, det verkligen smärtar mig», återtog magistern, «att jag
måste förklara mig öfverflödig bär.»
«Hm, det var ledsamt för magistern. Jaså, det är herrns öf-
vertygelse att Erik icke duger till läskarl P»
»Jag vill visst ej neka att han möjligen kunde släpa sig ige-
nom och kanske ta kameralen, men . . .»
«Gud ske lof för det», sade kaptenen och reste sig upp; *jag
var förbanna mig rädd, att herrn af artighet skulle säga att Erik
var ett professorsämne. Gud ske lofl Tack skall herrn ha. Jaså,
herrn anser sig således öfverflödig P»
c Ja, jagfitmer mig ej kunna gagna . . .»
«Gud ske lof för detl»
Magistern blef naturligtvis stött, fastän han temligen vant
sig att förstå sin prinftipal. «Ja, jag är färdig att resa i mor-
gon dag.»
•Jaså; men har herrn inrättat sig så, att herrn kan med nytta
nu resa till UpsalaP»
•Nej, inte så egentligen, men om kapten vill, så . . .»
«Jag vill inte betala ut lön för intet», småskrattade kaptenen.
ffJag kan ej fordra någon», yttrade informatorn förargad.
«Och herrn tror således att herrn ej skall ha sin lön fullt ut,
ora också herrn hade rest första dagen P Låt oss tala förnuft.
Nu har herrn intet att göra i Upsala; är det ej såP»
«Ja, jag kan ej neka att jag beredt mig på att vara borta
ett år.»
«Då blir herm qvar och låter Erik läsa så mycket herm
tycker, litet kan ej skada; men herrn skall få en annan hit att
ätbeta med — och den skaffar Starken. Du, Stark, går till grind-
stugan och tar hit Anders Petter.»
«Herre Gud, hvad pojken skall bli glad!» sade Starken, och
hans trinda ögon tindrade af fröjd. Det gladde alltid gamle
Starken när han kunde få se andra glada, och derföre var han en
sådan slarf som han var.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>