Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liksom hon velat säga: se der är eder räddning — bedjen och
arbeten.
«0ch det hjelpte. Ej långt efter morfars begrafning kom min
far och friade och så blef det bröllop i gården och fröjd och ro
och glädje igen.
«AUa barnen kommo ut — då var mormor gamla gumman
redan och sade ofta: ’nu behöfs inte jag mera, nu kan jag få
komma till Thorsson när som helst’; men då sade far och mor
alltid: ’kors huru ni talar, mor; inte får ni gå ifrån oss’.
«’Jag behöfs inte här’, sade hon då; ’jag ser så dåligt att
spinna och det är det enda jag kan, utom att sköta barnet der*
— det var jag. Met det gjorde också mormor, ackl jag mins
ännu hur jag lekte med hennes gråa hår, hur jag fick sätta
hennes glasögon på mig och hur hon visade mig sina taflor i
psalmboken, under det att hon lärde mig psalmerna utantill.
«Men när hon kunde, spann hon, och tråden gick åt, fastän
den nu var litet knutig och ej så bra som fordom, ty mormor såg
ej så noga.
«Ändtligen en vinter, då sjön låg som en sönderslagen
spegel med isstycken liggande öfver isstycken hela sundet igenom,
blef mormor sjuk och dog. Du må tro att det blef sorg. Det
tog mor nästan hårdare än fars död, ty nu var hon äldre och allt
längre mormor lefde, desto kärare blef hon för oss alla.
«Men sedan mormor var död, sattes hennes spinnrock upp på
vindskammarn.»
«Och sedan Pä frågade Johannes, som hittills sutit tyst,
fastande sina ögon endast på flickans fylliga friska läppar och på
hennes ögon, som skiftade af fröjd och smärta, allt som talet
vex-lade. «Och sedan?»
«Jo sedan, Johannes, så väckas vi ofta, just som dagen
bräcker, af mormors spinnrock, som surrar deruppe. Ser du, då
menar mormor att vi skola upp och arbeta — och så snart vi hört
rocken och väl hunnit säga: ’nu är mormor här’, så tystnar det
och så börja vi vårt arbete. Det tycker mormor om, den goda
mormor.»
«Nåh du, låter mormor eljest aldrig höra sig?»
«cNej, inte på annat sätt än att rocken surrar och det
betyder alltid godt — ja, fastän Gud vet om det är så alltid; ty den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
