Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^ «Ja, i högsta grad rörande, gripande, skakande själen i sina
fogningar», genraälte Rachel afbrytande.
«Jag ber ödmjukast!»
«Ja, vi greto begge två», tillade fru Prejare.
«Ack ja», återtog mamsell Rachel; «raen hvarföre låta Emilia
dö? hon var så ädel och så söt.»
«Hm, det var alldeles nödvändigt för — för handlingen.»
«Ack, det gjorde mig så ondt; hon hade fortjent ett bättre
öde, den arma Emilia, hennes karakter var så fulländad, stod der
i objektiv åskådning — det var en bild af kött och blod och ej
en af dessa dimgestalter, dessa fantomer, som halfsnillet
producerar. Ni, herr konglig sekreterare, uppträdde der en sjelfständig
skapare af en ädel qvinna — det är i sanning en gudagnista, som
besjälar herr konglig sekreteraren, då han fattar pennan och
kastar sina än sorgliga, än lekande bilder på papperet.»
«Hm, mycket smickrande, hm!»
«Men hvarföre skulle Emilia nödvändigt dö? — Det behöfdes
icke; hon borde lyckliggjort verlden, hon borde famnat den ädle
Alexander Knotterling — blifvit hans maka — hans allt. Säg,
hvarföre skulle den arma varelsen dö ?»
Det var en kinkig fråga och jag besvarade den undvikande.
Orsaken till detta ömkliga dödsfall var nämligen, oss
emellan, följande. Min förläggare begärde ett manuskript på två ark
och detta skref jag. Emilia utgjorde hufvudpersonen och blef på
slutet en lycklig mor och maka, och dermed voro nu två ark
färdiga. Så kom förläggaren och ville ha manuskriptet.
«Hur mycket blir det här?» frågade han.
«Två ark, om nämligen icke hvart kapitel börjar på ny sida,
eljest blir det två och ett halft; jag vill ej vara egennyttig mot
titulus.»
«Två ark! — Jag behöfver knappt ett — har inte utrymme
för mer än ett; ty på dé öfriga har jag något om myrornas
lef-nadssätt och några historiska skildringar.»
«Hm, jaså.»
«Ja, det kan jag inte ta — konglig sekreteraren har satt mig
i en förbannad klämma — hur skall jag nu få mig en romantisk
skildring?»
«Hm, men herrn begärde två ark!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>