Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gardet är ju en förolämpning; man tror ej mycket sitt eget folk,
då man bildar garden af främlingar.’
«Den äldre såg upp. ’Ni dömmer rätt, bäste Felix; det är
dock en stor skillnad emellan nordens och söderns folk, mellan
ihärdigheten och häftigheten, mellan en frihet, som utgör ett
na-tionelt grundbegrepp, och friheten som en flyktig idé. Vi der
hemma tåla ingen yttre, tvingande makt, vi lyda blott oss sjelfva
och den regering som är vår. Italienaren deremot kastas hit och
dit, än herrskande öfver en hel verld, än slaf under några få, tål
intet eller allt — det beror på omständigheterna. Hör vivatropen
för ståthållaren när han träder ur sin vagn. Det är ett
beskedligt, men barnsligt folk. Skola vi gå in i kyrkan?’
’Ja.’
«De begge främlingarne fortsatte sin gång. De behöfde ej,
som de infödde, tränga sig fram, ty folket lemnade rum för de
ovanliga gästerne fastän en och annan rättrogen mumlade mellan
tänderna någontiug om kättare, som oskärade templet.
«De8se resande nordbor voro — jag vill nu erkänna
sanningen», tillade tant Margreta, «unge baron Ankarstjerna och . ..»
«Och magister Gerhard», tillade jag; «se så, Gudskelof, nu
ha vi honom igen.»
«Nå ja, magister Gerhard, som var den unge mannens
följeslagare, informator, guvernör, om man så vill kalla det; men
framför allt hans bäste vän.
«Emellertid blef denna roll honom ganska svår; ty unge
Felix, nu tjugutvå år gammal, hade vuxit ifrån informatorn och
guvernören, och endast vännen återstod. Också hade de olika
sysselsättningar; den unge uppsökte alla konstens skatter — den äldre
lärdomens. Under det att den unge hela timmar stod försjunken
i betraktande af den då ej ännu förstådde Leonardo da Vinci’s
nattvard, satt den äldre fördjupad i forskningar i Boromeiska
biblioteket, der han ur handskrifterna gjorde utdrag. Sålunda voro
de verkligen ej så mycket tillsammans, som deras vänskap och
deras landsmanskap skulle gjort troligt. Begge ville på sitt sätt
- hemta frukter af resan, och dessa plockade från olika träd. Dock,
en punkt fanns, der de sammanträffade, och det var i jesuiter nes
kollegium, dit både. böcker och konstskatter lockade dem begge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
