Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med siden och prydd med blommor. Det väldiga
uppfordrings-hjulet började gå och de resande sjönko allt djupare ned i schaktet.
«Under sig sågo de en hel verld af mångfärgade ljus och
öfver dem slöt sig småningom dagöppningen, och de lampor, som
prydde väggarne i ’stöten’, blandade sitt ljus med hvarandra till
utseendet af en brokig vintergata. Nedifrån grufvans djup hördes
bergskott efter bergskott dundra genom gångarne och söka en
utgång till den öfre verlden genom schaktet. Andtligen stannade
tunnan på fast mark och nu skedde nedstigandet på stegarne ända
till djupet af grufvan. Hvilken anblick! De långa gångarne, de
stora salarne, som århundradens flit utbålkat i klippan, voro
upplysta af lampor och facklor. Öfverallt, på vissa afstånd, stodo
grufarbetare med sina facklor, som stenstoder i de djupa gångarne.
Från alla sidor strålade ljus, och i bottnen af kungssalen
glimmade ett kolossalt G., ensamt upplysande det stora rummet med
sina genom kronglas brutna strålar. Konungen och hans svit
tågade genom de vidlyftiga gångarne, och blott få menniskor rörde
sig i kungssalen/ då våra begge vandrare kommo dit. Fransisca
stannade hänryckt och betraktade det praktfulla rummet i klippans
inre. Hon hade sett St. Peters döme full af lampor, hon hade
sett vaticanen strålande af ljus, hon hade hört den påfliga
sångarskaran sjunga hymner; men allt detta var ett intet mot den enkla
prakten i detta rum och ljudet af en fullstämmig kör, som sjöng
en för tillfället författad sång. Dessa röster kommo som ur
ande-verlden, man kunde ej säga hvarifrån; de tycktes vara öfverallt,
men ingenstädes kunde man upptäcka, hvarifrån dessa högtidliga
koralsånger kommo, från hvalfvet, från jorden, från berget.
Fransisca stannade, betagen af en högtidlig, andaktsfull känsla — en
som lättare nppväckes hos katoliken, hvars hela religiösa kult
verkar på sinnena, än på den nyktre lutheranen, som pröfvar mera
än han känner.
^Plötsligen väcktes hon ur sin berusning af en röst, som på
italienska yttrade: ’är du der, Fransisca?*
«Hon såg upp och signor Alboni stod framför henne, klädd i
en guldsmidd uniform.
«Fransisca stirrade på honom, men var liksom Qettrad af hans
lurande blick, som oaflåtligt betraktade henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
