Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Talspråk och skriftspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NA Hause ARR NNE KRT EVR
NL
bi |
:
AR
OM RÄTTSTAFNINGEN.
Då man en gång ägde talspråket, kan det synas
underligt, att man icke kunde nöja sig med detta. Men
vid närmare eftersinnande visar det sig snart, att tal-
språket icke är i stånd att fylla alla kraf, som en högre
grad af mänsklig utveckling ställer på språket.
Det talade ordet består af ljud, men ljudet har ingen
varaktighet, det dör bort i samma stund som det uttalas.
Det talade ordet värkar vidare endast inom ett mycket
inskränkt område, ty ljudet, om ock utslungat med de
starkaste lungor, når icke mycket långt. Predikanten
kan göra sig hörd inom kyrkans murar, men han förmår,
äfven om han är utrustad med det yppersta tänk-
bara målföre, icke göra det t. ex. inom gränserna för sin
socken, hur liten hon än må vara. Sätta vi däremot
medelst skrift eller tryck det, som vi vilja meddela våra
medmänniskor, på papperet, d. v. s. öfverflytta deti skrift-
språk, så blir förhållandet strax ett annat. Då äger det
en varaktighet, som nästan kan kallas oinskränkt, och
då kan det spridas i millioner exemplar öfver hela jor-
dens ring, om vi så önska. Prästen håller sin predikan
för, på sin höjd, ett eller annat hundratal åhörare, men
låter han sedan trycka den, så har han, åtminstone till
möjligheten, predikat för samtida och efterkommande i
oöfverskådliga tider, i fall han sagt något, som är värdt
att taga vara på.
Skriftspråket äger således företräden, som äro fullt
tillräckliga att förklara och rättfärdiga dess tillvaro bred-
vid talspråket. Utan skriftspråk vore ju bland annat en
literatur otänkbar. Hvarken talspråk eller skriftspråk
skulle vi kunna undvara utan att sjunka många grader
på bildningsskalan.
Vi hafva redan sagt, att det talade ordets bestånds-
delar äro ljud. Men människan kan frambringa en oändlig
mångfald af ljud. Hon kan hosta, hon kan nysa, hon
kan hvissla, hon kan brumma som en björn och kvittra
som en grönsiska, men af allt detta blir intet språk.
För det ändamålet måste man enligt en lika gammal
som orygglig, ehuru tyst öfverenskommelse använda den
särskilda art af ljud, som benämnes språkljud, och dessa
måste dessutom, också enligt tyst öfverenskommelse, sam-
manställas eller grupperas på ett bestämt sätt för att erhålla
egenskapen af språk. De måste ordnas så att de bilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
